Omkring tre miljarder människor har ett indoeuropeiskt språk som modersmål. Denna stora språkfamilj har sitt ursprung för cirka 6500 år sedan i området mellan Kaukasus och nuvarande Ukraina. Forskarna har gjort ett antal antaganden om vilka dessa bronsåldersmänniskor var, var de kom ifrån och hur deras språk spreds västerut till Europa och österut till Indien. Sedan några år tillbaka kompletteras resultaten av språkforskningen med arkeologiska fynd och genetiska analyser av människor som lever idag och av dem som dog för flera tusen år sedan. Yamnaya-kulturen, som dateras till mellan 3600 och 2500 f.Kr, spelade en stor roll för utvecklingen och spridningen av proto-indoeuropeiskan.

En ny studie, som ursprungligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature, baseras på DNA-prover från 435 personer som begravdes mellan 6400 och 2000 f.Kr i området Pontiska-Kaspiska stäppen (nuvarande Ukraina och Ryssland). Enligt studien kom förfäderna från stäpperna mellan Kaukasus och nedre Volga. Därifrån rörde de sig inte bara västerut, utan även söderut till södra Kaukasus (Armenien) och ända till Anatolien. ”Där bidrog de sedan med cirka tio procent till blandningen av folk i hettiterriket och i bronsålderns Anatolien”, enligt tidningen Scinexx. Forskarna hävdar att de har besvarat den 200 år gamla sökningen efter indoeuropéernas ursprung och kan förklara varför hettitiskan, det äldsta kända indoeuropeiska språket, skiljer sig relativt starkt från de andra språken i denna språkfamilj. (Källa: scinexx.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)