Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”.
Enligt den 55-årige professorn kan man observera en allmän prestationsnedgång vid de tyska universiteten, och en stor del av studenterna uppfyller inte längre de krav som en akademisk institution ställer på sina studenter. Många studenter uppfyller inte de grundläggande kraven och har inte heller någon utvecklingspotential. Orsakerna till detta är många, men framför allt svårigheter med läsning försvårar studenternas vardag på universitetet. Enligt Sommer klarar yngre studenter inte längre av att ta sig an texter av medelhög svårighetsgrad.
Förutom bristen på läsfrämjande åtgärder i förskolan ser Sommer också den ”prestationsfientliga” inställningen i Tyskland som en bidragande faktor till den sjunkande nivån. Sommer argumenterar till och med för att det vore bättre att minska antalet studenter med ungefär hälften för att upprätthålla ett fungerande universitetssystem.
Läskrisen är enligt honom en del av ett större problem: bristen på intellektuella ambitioner. Den bristande läsförmågan minskar inte bara studenternas prestationsförmåga, utan också deras kritiska tänkande och kritiska förmåga, menar Sommer.
Källa: welt.de (betalmur)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Ulla Billquist - Syrendoft
Söndagens svenskspråkiga dikt
Kastanjeträden trötta luta
Kastanjeträden trötta luta
efter regnet sina tunga
vita spirors blom.
Syrenernas
stora våta klasar
sakta gunga.
Skyggt och tvekande
börjar redan
näktergalen sjunga.
Hjärta, och du känner
pånyttfödelsens,
stillhetens oändliga lisa
strömma över dig:
hjärta, och dock är din sång
denna molltons -
denna stumma längtansvisa.
Vilhelm Ekelund
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Den kände kenyanske författaren Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:
”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berätta Afrikas historia. Han var en viktig figur inom postkoloniala studier. Hans ständiga ifrågasättande av det engelska språkets och den engelska kulturens privilegierade ställning i Kenyas nationella diskurs gjorde att han ledde en rörelse som ledde till att engelska institutionen vid universitetet i Nairobi avskaffades och ersattes av en litteraturinstitution som satte afrikansk litteratur och dess diasporor i centrum för forskningen.”
Läs vidare här!
Ngũgĩ wa Thiong'o inspirerade andra afrikanska författare att sluta skriva på något av kolonialspråken, d.v.s främst engelska, franska och portugisiska.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Lars Lönnroth skriver på Facebook:
”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglista som årligen utfärdas i London av Times Higher Education Magasin. På QS Ranking List, också den Londonbaserad, är Harvard rankad som nr 4 men i stort sett är bedömningen där densamma och utgår från i stort sett samma kriterier, i huvudsak baserade på enkätsvar från akademiker och arbetsgivare från stora delar av världen, dock framför allt den engelskspråkiga.
Det som värderas är undervisningens och forskningens omfattning och kvalitet, antalet lärare i förhållande till studentantalet, men också lärosätets internationalisering (mätt i antalet utländska lärare och studenter) samt studenternas anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Antalet citeringar i vetenskapliga skrifter används också som kriterium men även här med övervikt för det engelskspråkiga.
Uppenbart är därför att engelskspråkiga universitet gynnas av rankingkriterierna framför exempelvis svenska, tyska eller franska (för att inte tala om ryska!). Det är därför knappast förvånande att de översta 25 platserna på båda rankinglistorna helt domineras av toppuniversitet i USA och England (Oxford, Cambridge, Harvard, Princeton, MIT, Stanford, Berkeley etc.). Först på plats 49 hittar man ett svenskt lärosäte, Karolinska Institutet, medan Lund hamnar på plats 95 och Uppsala på plats 130.
En allmän regel är att lärosäten med internationellt citerade naturvetare och medicinare hamnar högre på rankinglistan än sådana som domineras av humanister och samhällsvetare, eftersom de senare sällan citeras internationellt. Kort sagt: rankinglistorna måste behandlas med skepsis och försiktighet. Inte desto mindre kan man nog lita på att universitet som placerats mycket högt på listan är bra universitet och att de som placerats allra sist är tämligen usla. Däremot kan man inte lita på att universitet som i likhet med Uppsala placerats på plats 130 är dåliga. De riktigt usla torde först återfinnas mer än 1500 platser nedanför Uppsala.”
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Ystads Allehanda berättar:
”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.”
Resten av artikeln ligger bakom en betalmur. Nordic International School är ingen internationell skola utan en engelskspråkig friskola.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)