Språkförsvaret

Hets mot språkpoliser pågår. Dessa har alltid varit mina vänner. Redigerare, korrekturläsare! Liksom för övrigt alla poliser (utom möjligen Säkerhetspolisen). Jag kallar dem ibland äkthetskontroller, de där språkpoliserna: ”Så där kan du inte säga! Så där kan du inte skriva!” Eller livräddare. Och alla felfinnande läsare och lyssnare. Tack för dem!


Det handlar om vad jag, i brist på ett bättre ord, skulle vilja kalla språkkvalitet. Och det är inte samma sak som påtvungen anpassning till en fastlagd standardsvenska. Utan om ett förhållningssätt. Om variationer på eller utvikningar kring en accepterad normal – och om att forma personliga uttryckskoder (pluralis!), tillämpbara i olika sammanhang.


Som jag uttrycker mig här och nu skulle jag inte uttrycka mig i en akademisk uppsats. Där råder – eller borde råda – andra, allmänt omfattade språknormer. Ett kvalitetsmedvetande alltså. När så inte är fallet, lägger man – i alla fall jag – det lärdomsprovet åt sidan. Jag ser redan efter några rader, att det rör sig om vad en av mina vänner har benämnt ”meriteringsmakulatur”. Ett förbaskat otyg, helt enkelt.


Nej, när jag skriver till nätdagboken, vill jag låta (jag högläser ofta mina texter, innan jag sänder in dem) på ett speciellt sätt. En smula prövande, kanske också slängigt. Kåseriskt kanske. Det är just så som man – jag – inte vill att en talare i Riksdagens kammare eller en präst i predikstolen ska låta. Av dem kräver jag en retorik av ett högre slag. (Är det just därför – att de inte uppfyller kravet – som jag så sällan lyssnar till riksdagsdebatter eller går i högmässan …?)


Språkkvalitet – det går faktiskt inte ut på gnäll, det är en källa till glädje. Skolundervisningen skulle ge den nödvändiga basen: grammatik, läs- och hörförståelse, lusten att skriva (också teckna, deklamera, konversera). Sedan följer självfostran, ungefär som man tränar sin kropp, lär sig att laga mat, ser en kritiker (eller en bråkstake) i ögonen. Du måste behärska dina redskap – och behärska dig!


Hetsen mot språkpoliser löper parallellt med litteraturkritikens förlorade status och snara försvinnande i massmedierna. Samtidigt blomstrar skrivarkurser, egenpubliceringar. Radioföljetongen tas bort efter många, många år; scenteatern blir allt mer fysisk, allt mindre verbal. Kontrollinstanserna blir färre, de språkkriminella förökar sig. Ett gäng är de.


Jag tänker mig att liksom det militära försvaret av landet under flera decennier avvecklades till ett skamligt minimum och därför måste återställas, till stora kostnader, så måste språkförsvaret också upprustas, förses med de nödvändiga redskapen, handledningarna, förebilderna. Och det måste också få svida och kosta, i språkanvändningen.


Anders Björnsson

(före detta skolpolis i grundskolans mellanstadium)


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Denna text är hämtad från Lars Engwalls artikel Listen to Eva Forslund and Magnus Henrekson, Please! i Econ Journal Watch september 2022.

 

Utbildning


En person med engelska som modersmål som lärare vid till exempel ett svenskt universitet, kan ha de ovan nämnda bristerna när det gäller nationellt förankrad nationellt förankrad forskning och kollegialt beslutsfattande, men han eller hon bör ha en fördel av att undervisa på engelska. Det finns dock en del som tyder på att studenterna har en annan uppfattning. De verkar ha svårt att förstå engelska modersmålstalare och tycker att de talar för fort och med accenter som är svåra att förstå. Därför föredrar de den engelska som talas av deras landsmän.


Fortfarande finns det ett kommunikationsproblem. Enligt den svenske författaren Kjell Espmark (2012, 156), som är en av de arton medlemmarna i Svenska Akademien, går information förlorad i båda ändar. Han rapporterar att icke-engelskspråkiga fakultetsmedlemmar känner att de kan uttrycka 70 procent av sitt modersmåls kapacitet när de talar engelska. På samma sätt uppskattar studenterna att de förstår 70 procent när de undervisas på engelska istället för på sitt eget språk. Eftersom 70 procent gånger 70 procent är 49 procent, går hälften av budskapet från läraren till studenten förlorat i översättningen! Uppenbarligen är det bristen på ett brett och sofistikerat ordförråd och grammatiska brister ligger bakom svårigheterna för studenter och lärare. I motsats till forskningsrapporter som genomgår språkgranskning innan de skickas in, innebär undervisning att sända direkt. När det gäller studenterna har de ofta begränsningar i sina kunskaper i engelska. Erfarenheter från svenska universitet visar att dessa i många fall är än mer allvarliga för inkommande internationella studenter.


Mot bakgrund av ovan nämnda problem är det relevant att fråga sig varför universiteten väljer att undervisa på engelska. Svaret är att de står inför starka påtryckningar att internationaliseras. Både rankningar och ackrediteringar använder denna variabel för sina bedömningar. Dessutom driver nationella regeringar på för ökad internationalisering  (se t.ex SOU 2018). Tillsammans ger dessa påtryckningar starka incitament för akademiska ledare att hoppa på internationaliseringståget. Det finns naturligtvis också både förhoppningar om kompetensvinster och kommersiella fördelar. För vissa akademiska institutioner har internationaliseringen inneburit betydande ekonomiska bidrag (Birrell och Betts 2018). För att kunna vara en del av denna marknad för internationella studenter är det vanligt att universiteten deltar i utbildningsmässor för att rekrytera studenter.



Engelsktalande länder, i synnerhet USA, har blivit en förebild för internationalisering för icke-engelsktalande länder. Det är dock så att  de två typerna av länder skiljer sig dock åt på ett mycket viktigt sätt: modersmålet.



Engelskspråkiga länder behöver inte anpassa sitt undervisningsspråk, medan icke-engelskspråkiga länderna måste anpassa sig för att locka till sig utländska studenter. Detta innebär att majoriteten av studenterna måste anpassa sig till minoriteten, trots att majoriteten är medborgare och efter examen kommer att arbeta i sitt hemland. Det är därför viktigt för dem att känna till centrala begrepp på sitt modersmål. De internationella studenterna kanske inte klarar sig bättre om de åker tillbaka till sitt hemland. Faktum är att dessa studenter kan få problem med att få jobb när de återvänder hem, eftersom arbetsmarknaderna tenderar att ha inträdeshinder för dem med utländsk utbildning. Följaktligen har många storstäder ett stort antal välutbildade taxichaufförer (Engwall 2019).



Internationaliseringen av den högre utbildningen innebär inte bara en övergång till att undervisa på engelska. På samma sätt som forskare försöker röra sig uppåt på den tredje axeln i figur 1 (figuren saknas här – ö.a) , tenderar läroplansutformarna att göra innehållet mer allmänt och formaliserat. På så sätt tenderar innehållet i utbildningen att förlora kopplingen till särskilda problem i den inhemska nationen.


På samma sätt som engelskan har infiltrerat forskningen har den alltså invaderat utbildningen. Detta är en effekt av ambitioner att vinna i anseende men också av förhoppningar om hjärnvinster och snabba ekonomiska vinster. Samtidigt som dessa ambitioner eftersträvas har institutioner i icke-engelsktalande länder inte tagit språkproblemen på allvar. Som ett resultat av detta, kan infödda studenter få problem med inlärningen och inte ha rätt ordförråd när de försöker ta sig in på arbetsmarknaden."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-28

 

Söndagens svenskspråkiga sång

 

Björn Afzelius – Ikaros


Söndagens svenskspråkiga dikt

 

I trädgården

 

Barnet i trädgården

är ett underligt ting:

ett litet litet djur,

en liten liten blomma.

Det myser som en katt åt nejlikorna 

och skubbar sitt huvud

mot solrosens jättestängsel.

Tänker kanske: sol är gott -

grönt är gräsfärg.

Vet kanske: jag växer!


Elmer Diktonius


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vad fan...

Av Nätverket Språkförsvaret - 2024-04-27 21:40

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)