Peter Svensson och Ola Håkansson skriver i Universitetsläraren den 27 januari bland annat:

”Det finns flera skäl att internationalisera högre utbildning. Men internationalisering är inte detsamma som anglifiering. Att undervisa på ett språk som inte är studenternas förstaspråk går ut över utbildningens kvalitet. Därför måste engelskans utbredning på svenska grundutbildningar begränsas av pedagogiska skäl, skriver Ola Håkansson och Peter Svensson.

Internationaliseringen av universitet och högskolor har länge varit en viktig strategisk fråga på svenska lärosäten och inom utbildningspolitiken. Och internationaliseringen för mycket gott med sig. Den gör forskningsresultat mer tillgängliga och studentutbyten möjliga, och den ger både forskare och studenter en större internationell arbetsmarknad. En hög internationell rörlighet bland forskare är dessutom ofta gynnsam för att förebygga isolering och intellektuell inavel.

Men i internationaliseringsivern på svenska lärosäten blandas internationalisering samman med globalisering. Medan internationalisering handlar om samarbete mellan nationer och kulturer innebär globalisering ett slags anpassning till en dominerande kultur eller – som i det här fallet – ett dominerande språk. Medan internationalisering grundas i en strävan efter mångfald beträffande litteratur, språk och kultur, bygger globalisering på standardisering och homogenisering.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)