För första gången i historien dominerar ett enda språk den globala vetenskapliga kommunikationen. Men den faktiska produktionen av kunskap fortsätter att vara ett flerspråkigt företag.

Användningen av engelska som norm innebär utmaningar för forskare från regioner där engelska inte talas i någon större utsträckning. De måste bestämma sig för om de ska publicera på engelska för att få global synlighet, eller publicera på sitt modersmål för att göra sitt arbete tillgängligt för lokala samhällen. Och när de arbetar på engelska får de ägna mer tid och kraft åt att skriva och revidera artiklar än sina engelskspråkiga kollegor.

Som grindvakter för vetenskaplig kunskap spelar akademiska förlag en nyckelroll när det gäller att hjälpa eller hindra deltagandet av ett flerspråkigt vetenskapligt samhälle. Så hur sköter de sig?

Vi granskade policyerna för 736 tidskrifter inom biovetenskap och upptäckte att de allra flesta endast gör minimala ansträngningar för att övervinna språkbarriärer inom akademisk publicering. Vår forskning har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Ett brett spektrum av inkluderande policyer

Språkligt inkluderande policyer finns i många former och kan implementeras i varje steg av den redaktionella processen. De kan syfta till att göra publiceringen mer flerspråkig. Alternativt - om man håller sig till engelska - kan de syfta till att minska bördan för personer som inte har engelska som modersmål.

Att tillåta att artiklar publiceras på mer än ett språk samtidigt skulle lösa det dilemma som många forskare som inte har engelska som modersmål står inför när det gäller att kommunicera lokalt eller globalt. Endast 7 % av de tidskrifter vi undersökte tillät dock denna möjlighet. (Ytterligare 11 % tillåter flerspråkiga versioner av enbart ett abstract).

En annan möjlighet skulle vara att implementera maskinöversättningsverktyg för att göra versioner av en artikel tillgängliga på flera språk på en tidskrifts webbplats. Det har nyligen gjorts framsteg på detta område, men endast 11 % av de tidskrifter vi undersökte har omsatt detta i praktiken.

Tidskrifter kan också visa att de värdesätter bidrag från författare med olika språklig bakgrund genom att uttryckligen förklara att de inte kommer att avvisa manuskript enbart på grund av den upplevda kvaliteten på engelskan. Förvånansvärt nog fann vi bara två tidskrifter som angav detta.

Att tillhandahålla riktlinjer för författare på flera språk skulle på samma sätt ytterligare uppmuntra ansökningar från författare med olika bakgrund. Medan 11 % av de tidskrifter vi undersökte översätter specifika delar av sina riktlinjer till andra språk, erbjuder endast 8 % hela sina riktlinjer på mer än ett språk.

För att säkerställa att publicerad forskning drar nytta av vetenskapliga bidrag från forskare från hela världen bör tidskrifterna uttryckligen tillåta eller uppmuntra att icke-engelskspråkig litteratur citeras. Endast en tiondel av tidskrifterna nämner detta i sina riktlinjer för författare.

Tidskrifterna kan också vidta åtgärder för att säkerställa att arbeten som lämnas in av personer som inte har engelska som modersmål bedöms rättvist. En sådan åtgärd är att tillhandahålla engelskspråkiga redigeringstjänster.

Mer än hälften av de tidskrifter vi undersökte hänvisar författarna till någon form av redigeringstjänst, men endast 1 % erbjuder tjänsten kostnadsfritt till författarna. Kostnaden för redigering kan innebära en betydande ekonomisk börda för forskare i låginkomstländer.

En annan åtgärd är att utbilda granskare och redaktörer om språkbarriärer och instruera dem att bedöma manuskripten enbart utifrån deras forskningsegenskaper. Detta är något som endast 4-6 % av tidskrifterna genomför.

Drivkrafter för inkludering

Vi har också identifierat två viktiga faktorer som påverkar en tidskrifts antagande av en språkligt inkluderande policy.

Den första är genomslagsfaktorn, ett mått som ofta används för att mäta en tidskrifts prestige. Vi fann att tidskrifter med högre impaktfaktor tenderar att anta mindre inkluderande policyer, möjligen för att de främst riktar sig till författare och läsare som behärskar engelska.

Den andra påverkan är ägande av ett vetenskapligt sällskap. Tidskrifter som ägs av vetenskapliga sällskap tenderade att anta mer inkluderande policyer. De har också tagit ledningen i rörelsen för att publicera flerspråkigt innehåll.

Henry Arenas-Castro

(Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation 21/3 2024)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)