På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbladet 13/1 2023 [1], Magnus Henreksons tacktal 22/4 2023[2], Catrin Lundströms artikel ”Nu blir engelskan ett hot mot demokratin”[3] i Aftonbladet den 2/8 2023, Olle Bälters/Viggo Kanns/ Chantal Mutimukwes/Hans Malmströms omfattande undersökning[4], som visade att svenska studenter förstår betydligt mindre om de undervisas på engelska än på svenska liksom Ola Håkanssons/Peter Svensson bok ”På engelska förstår jag ungefär”.[5]

Betecknande nog förekommer en liknande diskussion i en del andra västeuropeiska länder. Det tyska högskollärarförbundet tog ett uttalande [6]i januari 2024, i vilket det betonade vikten av det nationella språket inom den högre utbildningen. Nederländska universitet vidtar åtgärder för att begränsa utbudet av engelskspråkiga kurser.[7] Den flamländska delstatsregeringen i Belgien har beslutat blockera fler masterprogram på enbart engelska. [8]Norge ställer språkkrav på utländska forskare.[9] Även i engelskspråkiga publikationer diskuteras problemen med engelskans alltför dominanta ställning inom den internationella forskningen och utbildningen. [10]

Språkförsvaret har alltsedan sitt bildande 2005 uppmärksammat och följt anglifieringen av högskolan i Sverige. På Språkförsvarets webbplats finns ett omfattande arkiv över språksituationen inom den svenska högskolan [11]liksom i Norden [12]och världen i övrigt. [13] Språkförsvaret skickade ut ett rundbrev till Sveriges universitet och högskolor den 8 juli 2006 [14]för att kartlägga språksituationen. Medlemmar i Språkförsvaret utarbetade ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan” [15]den 12 oktober 2007. I samband med utarbetandet av detta dokument fungerade ett antal icke-medlemmar och utbildare inom den svenska högskolan som bollplank. Den 4 oktober 2008 genomförde Språkförsvaret seminariet ”Svenska språkets ställning i en mångspråkig värld” i ABF-huset, Stockholm, som samlade 80 deltagare.  På seminariet deltog även talare från Danmark och Norge. Den 23 februari 2010 gjorde Språkförsvaret en JO-anmälan, ”Angående krav på engelska i samband med universitetens anställningsansökningar och befordringsärenden”. [16]Justitieombudsmannen tillstyrkte denna anmälan, varvid rätten till att rätten till att skriva anställningsansökningar och rätten att bedriva befordringsärenden på svenska garanterades. Denna JO-anmälan hade i själva verket skrivits av en verksam universitetslärare och forskare.

Det är en mycket glädjande utveckling att förhållandet mellan svenskan och engelskan inom den högre utbildningen i Sverige återigen diskuteras på allvar och att denna debatt har initierats av de som själva är verksamma inom högskolan. Vi får se vart det leder.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)