Aftonbladet publicerade idag en debattartikel av Johanna Jaana Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, och Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, i vilken de granskar  Internationella Engelska Skolans affärsidé:

”Det stormar ofta angående Internationella Engelska Skolan, IES. Skolkoncernen kritiseras för glädjebetyg, för att mäta elevers kjollängder, för dåliga arbetsvillkor och för låga löner.  

Mindre uppmärksammat är hur IES, och ett par andra friskolor, använder sig av ett kryphål i lagstiftningen för att öka sin vinst genom att anställa obehöriga lärare.

IES jurister har nämligen hittat ett undantag i skollagen, som innebär att obehöriga lärare, med utländsk lärarexamen, får undervisa i svenska skolor – om det görs på engelska (undantaget kan användas i alla ämnen utom för lärare i svenska, andra språk och i samhällsorienterande ämnen).

Undantaget kom till stånd för att möjliggöra undervisning av icke svenskspråkiga elever, till exempel diplomatbarn. Men IES tillämpning är en helt annan – IES målgrupp är svenskspråkiga elever.

Närmare 50 procent av IES lärare är i dag anställda med hjälp av det här kryphålet. Lärare som saknar svensk lärarlegitimation, är till förfång för undervisningskvaliteten.

Forskningen är tydlig på den punkten: elever med svenska som modersmål lär sig mindre om de undervisas på engelska än på svenska (i andra ämnen än engelska).”

Läs vidare här!

Det är utmärkt att de båda företrädarna för lärarnas fackliga organisationer också tar upp språkfrågan. Språkförsvaret anser att användningen av engelska som första undervisningsspråk i grundskolan och gymnasiet dessutom undergräver svenskans ställning i samhället förutom att det är till förfång för undervisningskvaliteten. Man lär sig nämligen bäst på sitt eget modersmål. Om dessutom lärare, som undervisar på engelskspråkiga friskolor, själva inte är modermålstalare – vilket kan hända – sänker detta undervisningskvaliteten ytterligare.

De lärare på Internationella Engelska Skolan och andra engelskspråkiga friskolor som saknar svensk lärarlegitimation  har dessutom svårt att byta jobb, den dag de inser att deras svenskspråkiga kollegor har högre lön än de själva liksom att lärare i de kommunala skolorna i regel har högre lön än lärare i friskolorna.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)