Karin Pihl skrev igår på Göteborgs-Postens ledarsida bland annat:

”Det är djupt orättvist. Det är moraliskt fel att en elev som presterat bra får ett lika högt betyg som en elev som inte gjort det, men som har en förälder med en ”hög ställning” i samhället och som kan hota läraren. Det leder även till betygsinflation, något som är ett större problem i stora kommuner med många skolor och hård konkurrens om eleverna (IFAU). En studie från Stockholms universitet visar att friskolorna är mest generösa med så kallade glädjebetyg. Värst är Internationella engelska skolan (min fetstil) och Kunskapsskolan.

De föräldrar som med fula knep lyckas höja sina barns betyg från C till A kanske tror att de har hjälpt sonen eller dottern. Men det är i så fall kortsiktigt. Betyg är inte bara en bokstav. Det representerar kunskapsnivån hos personen vars kunskaper betygsatts. När elever får betyg, som de egentligen inte skulle fått om föräldern inte ringt och hotat läraren, får de svårare att klara högre utbildning och riskerar få sig en knäck längre fram.

En studie från Skolverket visar att det är vanligare att studenter från friskolor inte klarar av högskoleutbildningen, det vill säga tar tre fjärdedelar av poängen under en termin. Detta trots att studenter som gått på en friskola i snitt har högre betyg än studenter som gått den kommunala skolan. Det är en indikation på att de senare eleverna fått betyg som inte motsvarar de faktiska kunskaperna, vilket resulterar i att studenten blir av med sitt CSN-lån.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)