Språkförsvaret

Den svenska skolans kommunalisering 1989 ledde till friskolereformen 1992, som öppnade dörren för engelskspråkiga friskolor. Sedan dess har de engelskspråkiga friskolorna, med Internationella engelska skolan i spetsen, oavbrutet expanderat. Från att svenska har varit det självklara första undervisningsspråket i ungdomsskolan i Sverige, är det alls inte lika självklart längre.

Vilka är konsekvenserna av detta språkbytesexperiment? På vad sätt påverkar det svenskans långsiktiga ställning i landet? Vilka blir inlärningseffekterna om eleverna inte undervisas på sitt modersmål utan på ett främmande språk? Hur påverkas elevernas bemästrande av det svenska språket om huvuddelen av undervisningen sker på engelska? Blir eleverna verkligen bättre på engelska om de följer engelskspråkig undervisning i ett icke-engelskspråkigt land? Kan eleverna uppnå ”total inre säkerhet” vad gäller engelskan på det sättet? Hur påverkas inställningen bland eleverna till att lära sig andra främmande språk än engelska? Varför är vissa kommuner egentligen så intresserade av att attrahera engelsspråkiga friskolor att etablera sig i dem? Vad driver anordnarna av dessa engelskspråkiga friskolor – rent vinstintresse eller pedagogiska visioner? Bidrar de engelskspråkiga friskolorna till att förstärka – eller försvaga – segregationen?

Ett antal skribenter diskuterar dessa frågor utifrån många olika infallsvinklar i denna antologi.

Språkbytesexperimentet i svensk skola – engelska till varje pris? - ISBN 978-91-519-6917-6 - kan beställas från sprakforsvaret@yahoo.se eller från internetbokhandlare som Adlibris, Bokus eller Campusbokhandeln. Boken kostar 120 kr - frakt 44 kronor i vanligt brev eller 59 kronor i förpackning.

(Denna nätdagtbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en artikel ”Kommunen stänger sin skola – tipsade familjer om ny skola” i dagens SvD av Karin  Thurfjell heter det:

”Solna stad uppmanade invånarna att ställa sig i Engelska skolans kö. Sedan fick föräldrar veta att delar av den kommunala skolan stänger, och att intresset för IES påverkat beslutet. ’Det var tydlig reklam för IES från kommunen’, säger föräldern Rikard Axelsson.”

Artikeln ligger bakom en betalmur.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Stockholm 2020-11-30

Remissvar

Språkförsvaret inkommer härmed med sitt remissvar på ovan nämnda utredning. Språkförsvaret vill kraftfullt framhålla behovet av en tydligare språklig reglering inom svensk skola.

Sverige har en språklag sedan 11 år tillbaka i tiden. I denna är svenska angivet som officiellt huvudspråk samt samhällsbärande språk i landet. Vidare att skattefinansierad verksamhet, såsom skola, har ett särskilt ansvar för att det svenska språket används och utvecklas.

Resultaten i svensk skola har sjunkit markant sedan tidigt 1990-tal.

De låga skolresultaten och svenskans nuvarande vaga ställning i skolan, i kombination med den mycket stora integrationsutmaning som Sverige står inför, gör att det är viktigare än någonsin att svenskans ställning stärks i skolan. Det svenska språket måste ha en särställning!

Det är fullständigt otillräckligt vad gäller svenskans ställning som samhällsbärande språk, att främmande språk (i Sverige nästan alltid engelska) kan likställas med svenskan i dagens svenska skola. I princip är svenskan till och med degraderad till ett andraspråk, vid ett stort och snabbt ökande antal skolor inom svensk skola. Detta genom att engelska, inte svenska, är arbetsspråk vid skolorna, att de utländska lärarna inte behärskar svenska samt att svenska ofta används som undervisningsspråk i färre ämnen än engelska.

Förutsättningen för såväl integration som en positiv skol- och samhällsutveckling, är att människor kan kommunicera med varandra. Detta kommunikationsmedel är i Sverige svenska.

Enligt Språkförsvaret måste svenska språket ges en klar särställning inom svensk skola och ska användas som undervisningsspråk vid en klar majoritet av undervisningstiden samt ska användas i samtliga ämnen, undervisning på nationellt minoritetsspråk samt språkämnen undantagna.

Språkförsvaret hänvisar vidare till vårt utkast till språklag, där vi utvecklar vårt resonemang kring skolan. Ni finner informationen på vår webbplats, www.språkförsvaret.se , under rubriken "Utkast språklag".

Språkförsvarets styrelse

genom Per-Owe Albinsson 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Många invandrare bor i segregerade områden och går i segregerade skolor = sämre svenska! Många svenska föräldrar sätter sina barn i mer eller mindre engelskspråkiga skolor, trots att det har visat sig att undervisning till stor del på engelska, inverkar menligt på deras svenska = sämre svenska! 

Vem står upp för det svenska språket? Inte verkar det vara våra nuvarande folkvalda i alla fall.

Ge oss en språklag värd namnet och inte den totalt kraftlösa papperstiger som vi har tvingats dragits med i elva och ett halvt år nu.

Per-Owe Albinsson,

medlem i Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För drygt två år sedan öppnade Clas Ohlson en butik vid namn Clas Ohlson Compact Store på Götgatan 98 på Södermalm i Stockholm. Jag har länge retat mig på namnet Compact Store, och igår gjorde jag slag i saken och gick in i affären och frågade varför den har ett engelskt namn när svenska är Sveriges officiella språk. De tre butiksbiträdena såg förvånade ut som om de aldrig hade hört en så konstig fråga. En av dem försökte sig på ett svar: ”Ja, vi vill väl vara lite internationella...” Det verkar som internationell i mångas ögon är liktydigt med det engelska språket. Varför inte kalla affären Clas Ohlson Kompaktbutik i stället kan man fråga sig.

När jag hade lämnat Clas Ohlson Compact Store - utan att förstås ha handlat något i denna butik med ett engelskt namn - passerade jag den närmsta grannen, delikatessfiskbutiken Göta Fisk som ligger på Götgatan 96 och som grundades av Ingegerd Pihl. Jag njöt av det helsvenska butiksnamnet som ännu, efter nästan 50 år, inte har ändrats till något fånigt engelskt namn som Gota Fish Store och fortsatte, åtminstone lite upplyft, min promenad hemåt på Götgatan - än så länge inte Gota Street - på Södermalm - än så länge inte South Ore.

 Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkföprsvaret)