Språkförsvaret

Skiftet, som organiserar namninsamlingar i olika frågor, skriver:

”Internationella Engelska Skolan hoppar av det superkontroversiella köpet av Gubbängskolan i Stockholm. Trots att de fick en gigantisk rabatt av Miljöpartiet och alliansen i Stockholm.

Varför drog sig IES ur den guldkantade affären? De själva säger att de inte vet hur lång tid det skulle ta för en domstol att godkänna avtalet. Sånt har dock inte hindrat IES förut. Jag tror verkligen att Skiftet-rörelsen gjorde skillnad:

• 5 000 aktiva skrev under uppropet
• Hundratals mejlade MP i stadshuset
• Vi annonserade i flera tidningar

All negativ publicitet hjälpte till att sänka affären och idag är det värt att fira…Det visar att vi kan stoppa skolförsäljningarna varhelst de planeras!”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Thomas Rosén har skrivit en initierad artikel om ryskan och ukrainskan, varifrån detta stycke är hämtat:

”Vi kommer att ha anledning att återkomma till befolkningsstatistiken senare i detta inlägg. För tillfället räcker det att konstatera att kriget huvudsakligen förs på två språk: ryska och ukrainska. Dessa två språk är genetiskt nära besläktade och hör båda till den östslaviska grenen av de slaviska språken, som de delar med belarusiskan.

Att ukrainska och ryska är genetiskt besläktade innebär att de, grovt räknat sedan vikingatiden, har utvecklats från närliggande dialekter – något standardiserat språk fanns förstås inte på den tiden. Sedan dess har de talade dialekterna traderats från generation till generation och längs vägen har nya skillnader uppstått, dels genom språkanvändarnas egna val, dels genom påverkan utifrån. Resultatet är två språk med stora likheter i ljudsystem och grammatik, men också med tydliga skillnader. Relationen mellan ryska och ukrainska påminner på sätt och vis om den mellan svenska och danska.

Om man förflyttar sig från ljudsystemet och grammatiken till ordförrådets område, har ukrainskan betydligt större likheter med polska. Även detta faktum har historiska orsaker: stora delar av det som nu är Ukraina ingick fram till 1700-talet i det polska kungariket. Västra Ukraina, landskapet Galizien, var fram till 1918 en del av den österrikisk-ungerska dubbelmonarkin. De tre stora befolkningsgrupperna i Galizien var polacker, ukrainare och judar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”Ebba Busch

@BuschEbba

· 2 juli

Inte förstått grejen med att partiledare lägger ut bilder på vad dem äter i parti och minut. Men däremot har jag nu förstått storheten i Småländsk kebabsås. Den här var mycket god på Rendez Vouz i Smålandsstenar. Uppfattat att det finns lokala variationer. Var finns den bästa?”

Även partiledare bör nog korrekturläsa vad de skriver på Twitter. Eller tillhör Ebba Busch den lilla skara som anser att formerna de-dem ska ersättas med ett enhets-dem? Frågan är också om kebabsåsen är ett egennamn eller om den bara är framtagen i Småland. Detta avgör stavningen.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförhållanden bland grundskoleelever i Järvaområdet beskrivs av en skribent i Expessen enligt följande:

”Men den enskilt största utmaningen är språket. En majoritet av sexåringarna börjar skolan utan att kunna tillräckligt med svenska för att hänga med i undervisningen. På vissa skolor rör det sig om så många som 90 procent, uppskattar Hilmarsdottir. 

En majoritet av eleverna i Järvaområdet läser därför svenska som andraspråk, trots att många av dem är födda i Sverige. Detta borde vara chockerande uppgifter."

Det finns sex stadsdelar i Järvaområdet: Rinkeby, Tensta och Hjulsta (Södra Järva); Kista, Husby och Akalla (Norra Järva). De är alla segregerade – läs det övervägande flertalet invånare utgörs av första och andra generationens invandrare. Kista är förmodligfen minst segregerat.

Men det går att vända utvecklingen:

” Samma enkla samband ligger bakom skollyftet i Järvaområdet under senare år. Det är ingen mirakelmetod som har satts in, utan hårt arbete med fokus på det mest grundläggande, nämligen undervisningen…

En av områdets skolor – Hjulsta grundskola – rankades länge som en av Sveriges sämsta skolor och i en larmrapport till Arbetsmiljöverket listades en rad allvarliga incidenter som cykling inomhus, välta bänkar, stryptag mellan elever och dödshot.

I dag ligger gymnasiebehörigheten på Hjulstaskolan på runt 80 procent, vilket kan jämföras med snittet i Stockholm på 87,9 procent. Även de övriga skolorna i Järva har fortsatt att klättra uppåt och nådde efter vårterminen ett snitt på 216 meritpoäng (att jämföra med 248,8 för staden i stort).”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)