Språkförsvaret

Positivt med ett svenskspråkigt namn!

Språkförsvarare

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en krönika i Svenska Dagbladet den 3/9 skriver Sara Lövestam bland annat:

“För den som försöker hålla sig à jour med språket blir det svårt när ungdomarna låter så övertända. Mitt eget språkbruk tvingar mig att inse att tiden går.

Flickan på uppskattningsvis fyra år går med sin förmodade pappa framför mig på Ica. Hon har glasögon i ett band runt huvudet och tultar fram med ivriga steg. ‘Jag är så taggad på att få godis!’ utbrister hon, och jag reflekterar åter över det jag redan visste: Något har hänt med ”peppad”.

Jag märker av det när jag spelar in podd med min 20 år yngre kollega, Isabelle. ‘Är du peppad?’ frågar jag och hon svarar: ‘Ja, jag är så taggad!’ Isabelle har lärt sig svenska i vuxen ålder (podden vänder sig till vuxna som lär sig svenska), men denna generationsskillnad har hon uppfattat. Jag som tycker att peppad låter så modernt – ibland i den ännu fräckare versionen så pepp – tvingas inse att tiden går.”

Själv är jag betydligt äldre än  Lövestam, men kan inte erinra mig att jag någonsin använt ordet “peppad”, däremot eventuellt “taggad”. Ordet “peppad” kanske har kommit och gått. Det är slangens traditionella öde. Men jag påstår inte att min upplevelse på något sätt skulle vara normgivande.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

MDR-podden Zehn Minuten ägnas åt frågan om varför språket uppstod. Intelligens och talapparat är inte de enda orsakerna till att det bara är människor som har utvecklat talade språk. Dr Christian Bentz från universitetet i Passau ser sång som ett av språkets ursprung, eftersom detta också kan observeras hos djur. Informationsdensiteten i det talade ordet är dock mycket hög och det finns också en komplex grammatik.

Det antas att förändrade levnadsförhållanden ledde till att våra förfäder utvecklade ett kommunikationsmedel med vilket de kunde utbyta information på ett mer exakt sätt. Ny kunskap, t.ex om hur man gör upp eld, upptäcktes inte ständigt på nytt utan fördes vidare. Till skillnad från djuren kan vi människor inte förlita oss på instinkter, utan vi är beroende av tidigare generationers kunskaper. Prof Dr Martin Haspelmath från institutionen för lingvistik och kulturell evolution vid MPI för evolutionär antropologi i Leipzig kallar detta för ”kulturell kunskap”. Detta utgör hela vårt väsen. Vi är också intresserade av våra artfränder och deras erfarenheter.

Källa: mdr Wissen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Anders Q Björkman skrev i Svenska Dagbladet bland annat:

SvD:s Andres Lokko sammanfattade det nyligen som att ”raggar-nationen Sverige alltid har haft fler americana-orienterade kritiker per capita än något annat land, USA inkluderat”.

Besattheten märks i populärkulturen, den massiva nyhetsbevakningen och i språket.

Besattheten märks inte bara i populär­kulturen, utan också i den massiva nyhets­bevakningen och i språket. Svenskan kryddas inte längre bara med lånord och anglicismer, utan också genom att engelska – ibland hela fraser – stoppas in i det som i övrigt ska vara svenska meningar. Här verkar finnas en tro att det sagda på så sätt förstärks.

Resultatet kan i värsta fall bli som följande mening – den är äkta! – ur bransch­tidningen Resumé:

”Vårt reason to talk i det här avseendet är att Lindex higher purpose är att ’Empower and inspire women everywhere’ och det jobbar vi med på många olika sätt.”

Trenden har nått samhällshierarkins allra högsta topp. När statsministern i veckan presenterade regeringens infrastruktur­satsning, sa han: ”Det här ska inte tolkas som mer fancy än vad det är.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)