Nya Wermlands-Tidningen berättade detta den 2/6. Drygt 20 lärartjänster ska bort. Orsaken lär vara en kombination av barnporrskandal och storbrand.
Artikeln ligger bakom en betalmur, men vi får säkert veta mer.
(Dennaa nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Franska ord i Shakespeares språk
År 1066, under slaget vid Hastings, besegrade Vilhelm Erövraren den anglosaxiske kungen Harold Godwinson. Hertigen av Normandie kröntes då i Westminster. Han införde sitt hov, sina regler och sitt språk i hela kungariket. Franska användes då av medlemmarna av den kungliga aristokratin. Att tala detta språk blev ett tecken på hög social ställning i det brittiska samhället. Detta prestigefyllda språk, som ansågs vara internationellt, användes inom utbildning, handel, administration, tull, bön osv. I början av 1400-talet återtog det engelska språket makten, men behöll många ord som lånats från normanderna.
”Engelska är bara dåligt uttalad franska.”
Georges Clémenceau
Detta gäller till exempel ordet bachelier, som under medeltiden betecknade en ogift man i juridisk franska. Det blev bachelor i Shakespeares språk för att beteckna en ogift man. To catch (fånga) kommer från det gamla franska cachier (fånga ett djur). La couronne blev the crown och une chaise blev a chair, osv. Idag kommer cirka 60 % av orden i den engelska ordboken från Frankrike.
Det ständiga utbytet av ord mellan Frankrike och England
De flesta termer som vi tror är anglicismer är i själva verket gamla franska ord. Efter en resa till England får de ibland en ny betydelse och lånas sedan tillbaka till Frankrike. Här är några exempel som förmodligen kommer att överraska dig:
La bougette, en liten läderpåse i vilken man förvarade sina pengar (och därmed, genom metonymi, sin kredit), har blivit budget.
Le chalenge eller chalonge betydde på gammal franska en utmaning, en provokation.
Ticket kommer från ordet ”étiquet”, som var en skriftlig bekräftelse.
Flirter har sitt ursprung i ordet ”fleureter” (från vilket man också får uttrycket ”conter fleurette”).
Spoiler kommer från verbet ’espoiller’, som betydde ”beröva” (man berövar offret nöjet att upptäcka slutet).
Etc.
Däremot är vårt eleganta ”redingote” ett ord som vi har lånat från våra brittiska grannar (a riding coat är en rock som används för ridning). Det finns många exempel. Utbytet mellan dessa två språk berikar ständigt båda språkens ordförråd. Är anglicismerna alltså bara en enkel utveckling av språket?
Den stora ersättningen av lånord med franciserade termer
Académie française, grundad 1635 av Richelieu, kräver en ren och enhetlig användning av språket. Det behöver knappast sägas att användningen av franglais inte är enhälligt accepterad i denna förnäma församling. Det förvränger vår grammatik. Vårt ordförråd är tillräckligt rikt och precist för att vi inte ska behöva använda ord från andra sidan Engelska kanalen. Ned med anglicismerna! 1996 inrättades Commission d'enrichissement de la langue française (CELF). I samarbete med Académie française har dess huvuduppgift att föreslå nya termer för att ersätta brittiska lånord med franska motsvarigheter. Skälv, ni som förtalar Voltaires språk!
Ett urval av deras förslag:
”BalladoDiffusion” för podcasts;
’divulgâcher’ som ersättning för spoiler;
”coup d'effroi” för suspense;
”service de rattrapage” för replay;
tror ni att ni har sett allt? Håll i er, jag har sparat det bästa till sist:
”jour de courage” för coming-out;
”acolyte des illustres” för follower.
En ofullständig lista finns på Akademins webbplats.
Motsvarigheter till anglicismer ignoreras ibland
Att föreslå en fransk motsvarighet är inte alltid en bra idé. Om förslaget kommer sent och anglicismen redan har etablerat sig är det svårt att få den ersättande termen att bli allmänt använd. På frågan ”Har du sett det nya avsnittet av den där fantastiska serien?” är det inte säkert att du vill svara: ”Non, ne me le divulgâche pas ! Je préfère garder le coup d’effroi pour ce soir. Je vais le regarder sur le service de rattrapage.” ("Nej, spoila inte! Jag vill spara spänningen till ikväll. Jag tittar på det på catch up-tjänsten” – översatt från franglais ö-a.)
När det gäller coming out har LGBTQ+-gemenskapen redan ersatt det lånade uttrycket med ”sortir du placard” (komma ut ur garderoben). ”Jour de courage" (modets dag) kritiseras därför hårt på sociala medier och används inte alls av de berörda personerna. Däremot ersatte ordet ”baladeur” på 90-talet mycket väl walkman (på svenska konstruerades det svengelska freestyle, okänt bland engelsktalande – ö.a). Detsamma gäller termen ”infolettre”, som kommer direkt från våra fransktalande vänner i Kanada och som fungerar mycket bra tillsammans med newsletter (franskkanadensarna konstruerade också det eleganta ordet courriel.i stället för e-mail - ö.a.)
Texten har översatts från franskan!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Michael Sommer, professor i antik historia vid Carl-von-Ossietzky-Universität Oldenburg, kritiserar i en intervju med tidningen Die Welt studenternas stora brister i läsförmåga och varnar för ett ”samhälle med strukturell analfabetism”.
Enligt den 55-årige professorn kan man observera en allmän prestationsnedgång vid de tyska universiteten, och en stor del av studenterna uppfyller inte längre de krav som en akademisk institution ställer på sina studenter. Många studenter uppfyller inte de grundläggande kraven och har inte heller någon utvecklingspotential. Orsakerna till detta är många, men framför allt svårigheter med läsning försvårar studenternas vardag på universitetet. Enligt Sommer klarar yngre studenter inte längre av att ta sig an texter av medelhög svårighetsgrad.
Förutom bristen på läsfrämjande åtgärder i förskolan ser Sommer också den ”prestationsfientliga” inställningen i Tyskland som en bidragande faktor till den sjunkande nivån. Sommer argumenterar till och med för att det vore bättre att minska antalet studenter med ungefär hälften för att upprätthålla ett fungerande universitetssystem.
Läskrisen är enligt honom en del av ett större problem: bristen på intellektuella ambitioner. Den bristande läsförmågan minskar inte bara studenternas prestationsförmåga, utan också deras kritiska tänkande och kritiska förmåga, menar Sommer.
Källa: welt.de (betalmur)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Ulla Billquist - Syrendoft
Söndagens svenskspråkiga dikt
Kastanjeträden trötta luta
Kastanjeträden trötta luta
efter regnet sina tunga
vita spirors blom.
Syrenernas
stora våta klasar
sakta gunga.
Skyggt och tvekande
börjar redan
näktergalen sjunga.
Hjärta, och du känner
pånyttfödelsens,
stillhetens oändliga lisa
strömma över dig:
hjärta, och dock är din sång
denna molltons -
denna stumma längtansvisa.
Vilhelm Ekelund
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Den kände kenyanske författaren Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:
”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berätta Afrikas historia. Han var en viktig figur inom postkoloniala studier. Hans ständiga ifrågasättande av det engelska språkets och den engelska kulturens privilegierade ställning i Kenyas nationella diskurs gjorde att han ledde en rörelse som ledde till att engelska institutionen vid universitetet i Nairobi avskaffades och ersattes av en litteraturinstitution som satte afrikansk litteratur och dess diasporor i centrum för forskningen.”
Läs vidare här!
Ngũgĩ wa Thiong'o inspirerade andra afrikanska författare att sluta skriva på något av kolonialspråken, d.v.s främst engelska, franska och portugisiska.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)