Den kände kenyanske författaren Ngũgĩ wa Thiong'o dog den 28 maj. Det heter i The Conversation:
”Utan tvekan skulle Afrika vara fattigare utan Ngũgĩ wa Thiong'os och andra banbrytande författares insatser för att berätta Afrikas historia. Han var en viktig figur inom postkoloniala studier. Hans ständiga ifrågasättande av det engelska språkets och den engelska kulturens privilegierade ställning i Kenyas nationella diskurs gjorde att han ledde en rörelse som ledde till att engelska institutionen vid universitetet i Nairobi avskaffades och ersattes av en litteraturinstitution som satte afrikansk litteratur och dess diasporor i centrum för forskningen.”
Läs vidare här!
Ngũgĩ wa Thiong'o inspirerade andra afrikanska författare att sluta skriva på något av kolonialspråken, d.v.s främst engelska, franska och portugisiska.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Lars Lönnroth skriver på Facebook:
”Kan man lita på internationella rankinglistor över universitet? I samband med Trumps konflikt med universitetsvärlden påpekade jag häromdagen att Harvard står som nr 3 på den internationella rankinglista som årligen utfärdas i London av Times Higher Education Magasin. På QS Ranking List, också den Londonbaserad, är Harvard rankad som nr 4 men i stort sett är bedömningen där densamma och utgår från i stort sett samma kriterier, i huvudsak baserade på enkätsvar från akademiker och arbetsgivare från stora delar av världen, dock framför allt den engelskspråkiga.
Det som värderas är undervisningens och forskningens omfattning och kvalitet, antalet lärare i förhållande till studentantalet, men också lärosätets internationalisering (mätt i antalet utländska lärare och studenter) samt studenternas anställningsbarhet på arbetsmarknaden. Antalet citeringar i vetenskapliga skrifter används också som kriterium men även här med övervikt för det engelskspråkiga.
Uppenbart är därför att engelskspråkiga universitet gynnas av rankingkriterierna framför exempelvis svenska, tyska eller franska (för att inte tala om ryska!). Det är därför knappast förvånande att de översta 25 platserna på båda rankinglistorna helt domineras av toppuniversitet i USA och England (Oxford, Cambridge, Harvard, Princeton, MIT, Stanford, Berkeley etc.). Först på plats 49 hittar man ett svenskt lärosäte, Karolinska Institutet, medan Lund hamnar på plats 95 och Uppsala på plats 130.
En allmän regel är att lärosäten med internationellt citerade naturvetare och medicinare hamnar högre på rankinglistan än sådana som domineras av humanister och samhällsvetare, eftersom de senare sällan citeras internationellt. Kort sagt: rankinglistorna måste behandlas med skepsis och försiktighet. Inte desto mindre kan man nog lita på att universitet som placerats mycket högt på listan är bra universitet och att de som placerats allra sist är tämligen usla. Däremot kan man inte lita på att universitet som i likhet med Uppsala placerats på plats 130 är dåliga. De riktigt usla torde först återfinnas mer än 1500 platser nedanför Uppsala.”
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Ystads Allehanda berättar:
”Nordic International School tar bort kravet på skoluniform och inför istället en skoltröja eller t-shirt som blir frivillig att bära. Beslutet har fattats mot bakgrund av tidigare kritik från Skolinspektionen.”
Resten av artikeln ligger bakom en betalmur. Nordic International School är ingen internationell skola utan en engelskspråkig friskola.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Till Språkförsvaret
Jag irriterar mig mycket på att några av de svenskaste företeelserna i vårt land, nämligen Sveriges radio, Sveriges television och Utbildningsradion, sammanfattningsvis blir benämnda "Public service".
Man borde åtminstone stava och uttala begreppet på svenska: Publik service. Men än hellre finna en annan benämning på svenska.
Kan Språkförsvaret uppmana till några namnförslag?
Hälsningar,
Arne Söderqvist
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Sara Lövestam skriver idag i Svenska Dagbladet bland annat:
”Regeln upprätthölls sedan, med undantag för åren 1973–1976, i flera decennier. År 1999 skrotades den slutgiltigt (?) och Sverige skickade omedelbart ett bidrag på engelska. Faktum är att vi skickat låtar på engelska varje gång vi haft chansen – tills nu. Tillsammans med majoriteten av de deltagande länderna har vi för första gången vänt engelskan ryggen.
Det är ingen högoddsare att det sker samma år som USA:s president pratar om att ta Grönland från Danmark, beskyller Ukraina för Rysslands invasion och hotar med höga tullar mot Europa.
Engelskan har liksom tappat skimret.
De stora förändringarna när det gäller världsspråkens status har alltid börjat i ett nystan av politik, religion, ekonomi och kultur. Latinet spred sig med kristendomen och blev de lärdes språk i Norden runt 1100-talet. Lågtyskan fick under medeltiden massivt inflytande här uppe genom handelsmonopolet Hansan. I slutet av 1700-talet spred den franska revolutionen nya tankar om individens frihet genom Europa och gjorde franskan populär.”
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)