Det nya kvarteret med kongresscentrum och hotell i Helsingborgs centrum heter på svengelska "SEAU/SeaU". Det ligger just vid hamnen. En typ av konstruerad svengelsk ordlek. Här följer en kul berättelse om namnet.
Jag var för en tid sedan inne i Helsingborg i ett ärende. Av en ren slump hittade jag parkering på Hamntorget. I närheten av hotellet. Bilen parkerad och ärendet slutfört, gick jag ner mot Helsingborgs nybyggda kvarter med hotell och kongresscentrum. En liten kaj- och strandpromenad skadar aldrig. Plötsligt observerade jag tre vuxna personer som lyfte blickarna mot kongressbyggnadens och hotellets tak. Blev givetvis nyfiken.
Det visade sig att familjen kom från Antwerpen i Belgien. Det var visst ett kort, snabbt företagsbesök i Skåne nu mitt under pandemin. Jag frågade: "Vad händer?" De svarade: "Vad heter egentligen hotellet? Är det Clarion hotell eller är det kanske SEAU?" "Vi förstår ingenting?"
De pratade både modersmålet nederländska/flamländska och franska. Inte minst dottern behärskade franska bra. Hon sade: "Det kan väl ändå inte heta SEAU hotell? Det betyder ju "bucket"(engelska) på franska". Det vill säga seau /så:/ = hink/spann på franska eller "emmer" på flamländska, som mamman påpekade.
"Jo, det stämmer! Hotellet heter faktiskt SEAU/SeaU", sade jag. "Det ska tydligen vara en typ av "svengelsk" ordlek?" - "Oj! Att bo i en hink/spann i Helsingborg, Sverige....?"
Vi fick ju alla ett mycket gott skratt. Familjen bodde på ett annat hotell i staden. Hur skrivs egentligen namnet på hotellet? Är det SEAU eller SeaU? Båda varianter förekommer.
C-G Pernbring
Helsingborg
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Professor Henrik Kylin skrev igår i Dagens Nyheter bland annat:
”Det pågår en kraftansamling från företrädare för och föräldrar till barn i friskolor för att försvara dessas existens.
Jag satt under åren runt 1990 som studierektor i analytisk kemi vid Stockholms universitet. Det pågick då en debatt om hur rimligt det var att låta betygen ligga till grund för antagningen till universitetsutbildningar.
Det stod dock helt klart för oss studierektorer inom kemiämnena, att betygen faktiskt relativt väl återspeglade hur väl studenterna lyckades i sin utbildning. Det fanns förvisso klara skillnader mellan olika gymnasieskolor, men på det hela taget innebar höga gymnasiebetyg att sannolikheten att en student skulle ha framgång i sina studier ökade.
Avhopp från studierna har alltid förekommit, men det vi upplevde för 30 år sedan var att dessa främst gällde studenter med låga gymnasiebetyg. Nyligen gjorde studierektorerna i kemi vid Stockholms universitet en ny analys där det visade sig att de flesta studenter som hoppade av utbildningen hade höga betyg från friskolor.”
De engelskspråkiga friskolorna med Internationella Engelska Skolan i spetsen utgör naturligtvis inga undantag.
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Till: elin.peters@dn.se
Skickat: ons, dec 8, 2021, 11:45
Rubrik: Recept idag
Hej, förstår ni inte att ni utarmar det svenska språket och i förlängningen helt tar död på det, när ni ständigt använder engelska för fenomen som finns på svenska? Ni måste börja värna det svenska språket på DN, dels för att det är ett lagbrott att inte göra det (Språklagen), dels för att denna ständiga närvaro av engelska påverkar mer än ni tror. Svenskan förenklas så mycket att den till slut upphör. Engelskan tar över, just för att så många i offentligheten bryter mot språklagen eller helt enkelt inte bryr sig. Det är så aningslöst, så historielöst. Jag syftar förstås denna gång på rubriken "Macaroni and cheese". Vad hände med "Makaroner och ost"?
Jag hoppas att ni i fortsättningen tänker på detta, så att svenskan inte blir ett pidginspråk. Det är angeläget och bråttom.
Mvh
Tove Frisch
Fil.dr
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Vi citerar från Svenska Dagbladet:
”Den planerade revideringen av Svenska Akademiens ordbok riskerar nedläggning. 221 forskare vädjar nu till kulturministern om en finansiell lösning till en digital version av SAOB. Det skulle öppna portarna till 500 års språkhistoria för fler användare än forskare.”
Artikeln i Svenska Dagbladet ligger dessvärre just nu bakom en betalmur.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Nyligen anordnade bl.a Kulturkontakt Nord i Helsingfors och Finlands svenska folkting ett kombinerat fysiskt och webbseminarium om vikten av svenska i det finländska näringslivet. Svenskan har inte bara betydelse för handelsrelationerna till Sverige utan även för förbindelserna med Danmark, Norge och Island.
Du hittar seminariet här – det startar 20 minuter in i inspelningen.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)