(Uttalandet är hämtat från Institutet för språk och folkminnens webbplats)
Det är angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket, menar Isof i samband med debatten om SAOB.
En hotande nedläggning av arbetet med Svenska Akademiens Ordbok, SAOB, har under den senaste veckan uppmärksammats i flera debattartiklar. Många har lyft fram att SAOB är en ovärderlig resurs för forskare inom språkområdet och andra ordboksredaktörer samt att den är en närmast unik kulturskatt.
Som språkmyndighet i Sverige vet vi att SAOB är en resurs som sträcker sig långt bortom språkforskarnas led. Vår avdelning Språkrådet ger dagligen språkrådgivning till allmänhet och professionella som har språk som huvudsakligt arbetsredskap, till exempel journalister och kommunikatörer. I det arbetet använder vi SAOB för att kunna besvara frågor om ords ursprung, betydelseutveckling och möjliga användning. Samtiden måste förstås utifrån historien, och det gäller även samtida svenska ord. SAOB är även en betydelsefull källa i det arbete som myndigheten bedriver kring till exempel ortnamn.
SAOB står också för ett viktigt arbete med kunskapen om svenskan generellt, och utgör en grund för andra ordböcker och lexikon. Denna kunskap om svenskans ordförråd är en utgångspunkt för framtagandet av ordböcker och översättningar till andra språk och för olika typer av ordlistor som vänder sig till vuxna inlärare eller barn i skolan. Arbetet med SAOB genererar alltså kunskap som kommer till praktisk nytta för alla svensktalande, nya som gamla.
Isof vill framhålla att språklagen tydligt lägger ansvaret för allas tillgång till språk på det allmänna. Under senare år har vi noterat en förskjutning av det ansvaret mot individen. Att språktester införs för såväl medborgarskap som möjligheten att få arbete inom till exempel barn- och äldreomsorg är tydliga exempel på det. För att det ska vara möjligt för den enskilde att kunna leva upp till sådana krav ställs också krav på det allmänna att förse presumtiva medborgare och arbetssökande med språkresurser som gör inlärningen möjlig och effektivare, som ordböcker och lexikon.
I ljuset av den debatt som uppkommit om framtiden för SAOB ser vi det som angeläget att diskutera statens roll i en långsiktig och stabil finansiering av en språklig infrastruktur för det svenska språket. Språkets utveckling och tillgången till språk är vårt gemensamma ansvar.
Martin Sundin, generaldirektör Institutet för språk och folkminnen (Isof)
Harriet Kowalski, chef för avdelningen Språkrådet, Isof
Sofia Tingsell, forskare, språkvårdare och samordnare för svenska vid avdelningen Språkrådet, Isof
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Nedanstående röda text är hämtad från en svensk myndighets hemsida:
Är det okej att E-hälsomyndigheten hämtar uppgifter om din vaccination?
Jag begär att Folkhälsomyndigheten lämnar ut uppgifter om mina vaccinationer mot covid-19 från det nationella vaccinationsregistret till E-hälsomyndigheten. Det innebär att jag samtycker till att Folkhälsomyndigheten lämnar ut de uppgifter som behövs för att E-hälsomyndigheten ska kunna utfärda ett covidbevis. Jag bekräftar det med min under-skrift nedan
Jag finner att formuleringarna är erbarmligt dåliga. På en svensk myndighets hemsida ska man använda en korrekt och vårdad svenska och inte den smörja som nu står där. Bättre är, anser jag:
Jag tillåter att Folkhälsomyndigheten till E-hälsomyndigheten lämnar ut Folkhälsomyndighetens uppgifter som finns om mig angående vaccinationer mot covid -1. E-hälsomyndigheten behöver uppgifterna för att kunna utfärda ett vaccinationsbevis åt mig.
Annika
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Helge Julius Jakhelln Dyvik skriver på Facebook:
”En sentral del av Oslo skal omdøpes til ’Oslo Science City’, og Majorstuen skal hete
’Gateway Oslo Science City’, etter forslag fra City-planleggerne, med deltagelse bl.a av Universitetet i Oslo og et stort eiendomsseskap Ferd. Språkrådet, som nok en gang forvalter den utakknemlige oppgaven å påpeke det som burde være selvsagt for alminnelig opplyste mennesker, har innvendinger. Disse avfeies av rektor ved Universitetet i Oslo, Svein Stølen, med at Språkrådet rett og slett ikke forstår hva som kreves av et moderne internasjonalt forskningssenter.
Nei, var det likt seg. Skal man være internasjonal, kan man ikke la seg hemme av lokale pinligheter som stedets språk, historie og såkalte kultur. Man hører for seg skåltalene under unversitetets og eiendomsselskapets middager, og den muntre passiaren i baren etterpå, der ord som ‘nisselue’, ‘supperåd’ og ‘norskdom’ anes mellom latterskrallene. Rektor ved Universitetet i Oslo, altså. Mannen med det øverste ansvaret for at den helheten ordet ’universitet’ betegner, blir verdsatt og ivaretatt.
Det mest ubegripelige er likevel at det er mulig for internasjonalt orienterte mennesker å overse hvor ynkelig provinsielt det er å smøre engelsk utover hele landskapet i rødmende flauhet over egen kultur. Eller har vi for oss en universitetsrektor som for alvor tror at språk og navn ikke er annet enn en formell kode for formidling av tørr informasjon? At stedsnavn fyller samme funksjon som en GPS, og derfor bør være maksimalt kompatible med alle plattformer? Har han besøkt alle fakultetene sine?"
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
"Bröder, är vi månne icke i Sverige" är ett citat från Povel Ramel som dyker upp när man promenerar i centrala Landskrona och julmusik strömmar ur uppsatta högtalare. Inte en svensk jullåt så långt örat når utan Jingle Bells och White Chrismas i all oändlighet. Vilket är tänket här?
Flanören
(Insändaren publicerades i Helsinborgs Dagblad 1/12 2021)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Det nya kvarteret med kongresscentrum och hotell i Helsingborgs centrum heter på svengelska "SEAU/SeaU". Det ligger just vid hamnen. En typ av konstruerad svengelsk ordlek. Här följer en kul berättelse om namnet.
Jag var för en tid sedan inne i Helsingborg i ett ärende. Av en ren slump hittade jag parkering på Hamntorget. I närheten av hotellet. Bilen parkerad och ärendet slutfört, gick jag ner mot Helsingborgs nybyggda kvarter med hotell och kongresscentrum. En liten kaj- och strandpromenad skadar aldrig. Plötsligt observerade jag tre vuxna personer som lyfte blickarna mot kongressbyggnadens och hotellets tak. Blev givetvis nyfiken.
Det visade sig att familjen kom från Antwerpen i Belgien. Det var visst ett kort, snabbt företagsbesök i Skåne nu mitt under pandemin. Jag frågade: "Vad händer?" De svarade: "Vad heter egentligen hotellet? Är det Clarion hotell eller är det kanske SEAU?" "Vi förstår ingenting?"
De pratade både modersmålet nederländska/flamländska och franska. Inte minst dottern behärskade franska bra. Hon sade: "Det kan väl ändå inte heta SEAU hotell? Det betyder ju "bucket"(engelska) på franska". Det vill säga seau /så:/ = hink/spann på franska eller "emmer" på flamländska, som mamman påpekade.
"Jo, det stämmer! Hotellet heter faktiskt SEAU/SeaU", sade jag. "Det ska tydligen vara en typ av "svengelsk" ordlek?" - "Oj! Att bo i en hink/spann i Helsingborg, Sverige....?"
Vi fick ju alla ett mycket gott skratt. Familjen bodde på ett annat hotell i staden. Hur skrivs egentligen namnet på hotellet? Är det SEAU eller SeaU? Båda varianter förekommer.
C-G Pernbring
Helsingborg
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)