”Barbara Bergström har tjänat närmare en miljard kronor på Internationella engelska skolan, som hon grundat. I debatten är hon symbol för friskolans expansion, men den kritik som finns mot hennes verksamhet kallar hon för ’bullshit’.
Dagens Nyheters reporter Björn af Kleen och fotograf Alexander Mahmoud berättar i Studio DN om mötet med Barbara Bergström, och om Internationella engelska skolan inför ett valår där flera partier, även från höger, vill reglera friskolan.”
Läs vidare här eller lyssna på inslaget!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Julmusik på svenska - en fröjd för örat!
Jag anser att det är ren ynkedom att köra engelska (egentligen amerikanska) jullåtar i det offentliga rummet och att fåna sig med tomtar som säger "Ho Ho".
En svensk tomte frågar: "Finns det några snälla barn här?".
Som Anders Q Björkman skrev om som svenskspråkig att höra svenskspråkig musik - det är som att träffa en kär gammal vän.
Medlem
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Karin Pihl skrev igår på Göteborgs-Postens ledarsida bland annat:
”Det är djupt orättvist. Det är moraliskt fel att en elev som presterat bra får ett lika högt betyg som en elev som inte gjort det, men som har en förälder med en ”hög ställning” i samhället och som kan hota läraren. Det leder även till betygsinflation, något som är ett större problem i stora kommuner med många skolor och hård konkurrens om eleverna (IFAU). En studie från Stockholms universitet visar att friskolorna är mest generösa med så kallade glädjebetyg. Värst är Internationella engelska skolan (min fetstil) och Kunskapsskolan.
De föräldrar som med fula knep lyckas höja sina barns betyg från C till A kanske tror att de har hjälpt sonen eller dottern. Men det är i så fall kortsiktigt. Betyg är inte bara en bokstav. Det representerar kunskapsnivån hos personen vars kunskaper betygsatts. När elever får betyg, som de egentligen inte skulle fått om föräldern inte ringt och hotat läraren, får de svårare att klara högre utbildning och riskerar få sig en knäck längre fram.
En studie från Skolverket visar att det är vanligare att studenter från friskolor inte klarar av högskoleutbildningen, det vill säga tar tre fjärdedelar av poängen under en termin. Detta trots att studenter som gått på en friskola i snitt har högre betyg än studenter som gått den kommunala skolan. Det är en indikation på att de senare eleverna fått betyg som inte motsvarar de faktiska kunskaperna, vilket resulterar i att studenten blir av med sitt CSN-lån.”
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
När jag läste artikeln ”Andreas Weises insikt efter sin pappas död ”i Expressen (2021-12-08) stötte jag på ett för mig helt nytt ord i svenskan: ”vobbla”. Andreas Weise säger:
”– Det har tagit mig ett par år att sluta se ner på mig själv. Jag har alltid haft den problematiken att jag har en självkänsla som vobblar. Vad det beror på, det kan vara flera olika anledningar, men det har alltid hindrat mig från att slappna av och känna att jag duger. Jag tror att när jag fick barn, så insåg jag att väldigt viktiga saker, ’du duger som du är.’”
Jag sökte efter ”vobbla” i SAOB och SAOL och fann till min förvåning detta engelska ord i såväl ordboken som ordlistan, både med stavningen v och w.
SAOB:
vobbla vobblade vobblat
eller
wobbla wobblade wobblat
verb
[våb`-] 🔊 äv. [wåb`-] 🔊
● kränga särsk. om fordon i hög fart
något vobblar
belagt sedan 1988; till engelska wobble med samma betydelse
vobbla vobblande, vobbling
wobbla wobblande, wobbling
SAOL:
wobbla el. vobbla [våb`la] verb ~de ~t
• kränga, slingra
Finita former
wobblar (vobblar) presens aktiv
wobblas (vobblas) presens passiv
wobblade (vobblade) preteritum aktiv
wobblades (vobblades) preteritum passiv
wobbla (vobbla) imperativ aktiv
Infinita former
att wobbla (vobbla) infinitiv aktiv
att wobblas (vobblas) infinitiv passiv
har/hade wobblat (vobblat) supinum aktiv
har/hade wobblats (vobblats) supinum passiv
Presens particip
wobblande (vobblande)
På Wikipedia står följande om införandet av w i alfabetet, vilket skedde 2006:
”W [dubbel-ve] är den tjugotredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet. Bokstaven räknades i den svenska versionen av detta alfabet fram till 2006 som en variant av V, enligt Svenska Akademien. Det innebar bland annat att V och W sorterades tillsammans vid alfabetisk ordning. Detta ändrades i 2006 års upplaga av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, bland annat till följd av bokstavens mer utbredda användning i etablerade lånord som ”webben”, som stundom uttalas såsom på engelska; tyska lånord som stavas med W uttalas dock precis likadant som om de stavades med V. Det finns ett fåtal exempel på minimala ordpar där man i uttal och definition kan skilja på V och W, som tvist och twist.”
Christina Johansson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
...i samband med DN-intervjun i veckan:
Torkar av sig på fotografen, kommenderar barnen att stå i givakt... ursäkta... att säga "Good Morning", ett annat barn att byta kläder och en rektor att ordna fram mjölk i lunchmatsalen.
Dessutom talar hon engelska... så mycket för den påstådda tvåspråkigheten!
Bergströms "hönskam" har växt och hon beter sig som en arrogant översittare som spottar på det språk som är officiellt huvudspråk i det land vars skattepengar hon och hennes svenske make har sugit märgen ur.
Medlem
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)