Språkförsvaret

Söndagens svenskspråkiga sång


Vikingarna - Ord


Söndagens svenskspråkiga dikt


Ordbanken 


Vad gör jag när jag har slut på orden

Då går jag till ordbanken och lånar

Öppnar en bok räntefritt och läser:


Daniel Boyacioglu

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Torsdag den 15.5.25 diskuterede Folketingets ordførere et Forslag til folketingsbeslutning om at indføre en dansk sproglov, som var fremsat af Pia Kjærsgaard (DF) og et, der var fremsat af Mai Mercado (K) under et samlet punkt.


Stemningen var god, og den blev bedre og bedre gennem de tre timer, debatten varede, og til sidst var den næsten euforisk, da det gik op for alle, at der var tale om stor enighed, at stort set alle fra Dansk Folkeparti til Enhedslisten, og fra Alternative til Konservative gik ind for indførelse af en mere aktiv sprogpolitik, der skulle sikre det danske sprog som et dækkende og kulturbærende sprog.


Ingelise Hallengren og Lise Bostrup fra Den Danske Sprogkreds, der var til stede under hele debatten, glædede sig over, hvordan begreber fra Sprogkredsens politiske grundlag indgik som centrale punkter i debatten.


Det handlede om

  • krav om ændring af Dansk Sprognævns deskriptive sprogpolitik og indførelse af normer og idealer
  • kritisk distance til optagelsen af engelske ord i det danske sprog
  • modvirkning af domænetab inden for f.eks videnskab
  • betydningen af den enkeltes ansvar for sin egen sprogbrug
  • understregning af det danske sprogs værdi som bærer af dansk kultur og historie
  • påpegning af det danske sprogs værdi som en af en vigtig eller måske den vigtigste faktor for den danske identitet.

Kulturminister Jacob Engel-Schmidt talte om nødvendigheden af at kigge på Dansk Sprognævns formålsparagraf og ønsket om at nedsætte en arbejdsgruppe allerede inden sommerferien.


Alt i alt et dejligt konstruktivt møde.


Texten är hämtad från Den Danske Sprogkredse.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"Ingen kommer undan. Vare sig vi ser på teve, läser en tidning eller deltar i någon konferens, är risken stor att vi blir dränkta i en flod av floskler! Av ord som inte betyder något och ett språk som inte hänger ihop. Svensk floskelordbok är en upplysande och underhållande exposé av struntpratet på modet. En högtidsstund för alla språkintresserade! Nu utkommer den i en tredje utökad upplaga.

 

Svensk floskelordbok – lista i bokform över moderna floskler, populära inom svenskt samhälleligt, ekono­miskt och kulturellt liv, sammanställd i syfte att genomlysa den språkliga dimma som lagt sig över landet och i någon mån få den att lätta. Denna tredje utökade upplaga är ­bl.a. kompletterad ­med, förutom många nya uppslagsord, även ett av­lyssnat, tillika nedtecknat, panelsamtal i ett känt statligt verk.

 

Floskel – ord eller uttryck, i allmänhet av ­välklingande form, som saknar djupare innehåll. Oftast använt i ­plural­form: t.ex förlegade floskler, benägen för flosk­ler eller granna floskler. Synonymer: banalitet, harang, plattityd, snömos, klyscha, bullshit.

 

Kullberg, Fredrik – journalist och författare till sju böcker, av vilka den förra, Kriget mot skön­heten (2020), nominerades till Stora fackbokspriset."

 

Texten är hämtad från förlaget Karnevals presentation. Boken innehåller många tankeväckande iakttagelser och är absolut läsvärd.

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

När Keir Starmer sa: ”Om du vill bo i Storbritannien bör du tala engelska”, avslöjade han en föreställning – att engelska är det enda språket som räknas i Storbritannien.

 

Denna syn bortser inte bara från Storbritanniens rika språkliga mångfald, utan strider också mot den språkpolitik som utvecklas i de decentraliserade nationerna.


Medan den brittiska regeringens senaste förslag om invandring behandlar engelskkunskaper som den viktigaste vägen till integration, har regeringarna i Skottland, Wales och Nordirland valt andra strategier.


Invandring är en fråga som kontrolleras av Westminster. Men integration, inklusive språkundervisning, är decentraliserad. Det innebär att varje nation i Storbritannien bestämmer sin egen inriktning.


Läs vidare i The Conversation!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Polska är det näst största slaviska språket i världen. Omkring 50 miljoner människor använder polska aktivt och minst 10 miljoner har passiv färdighet i språket. Därmed är polska det största slaviska språket i Europeiska unionen och dess femte språk totalt (lika stort som spanskan, mindre än tyska, engelska, franska och italienska).


Polska hör till de indoeuropeiska språken. Dess närmaste släktingar är de andra västslaviska språken – tjeckiska, slovakiska, kasjubiska, lågsorbiska, högsorbiska och den utdöda polabiskan.


Enligt vissa polska språkforskare räcker det att känna till de 1200 vanligaste orden för att kunna använda sig av polska språket.


Det polska alfabetet baseras på det latinska och har 32 bokstäver. Där finns nio bokstäver som bildas med hjälp av diakritiska tecken –  ą, ć, ę, ł, ń, ó, ś, ź, ż. Det finns också sju ljud som skrivs med digrafer – sz, rz, cz, ch, dz, dż, dź – och ett som skrivs med trigraf – dzi.


Polskan utmärks av en rik ordböjning. Substantiv, adjektiv, adjektiviska particip, substantiviska adjektiviska och kvantitativa pronomen samt räkneord böjs i sju kasus och enligt numerus. Verben böjs enligt person, tempus, modus, diates och numerus, dessutom tillhör verben olika aspekter.


Den första kända meningen på polska låter: ”Day, ut ia pobrusa, a ti poziwai.” Med nutida stavning blir det: ”Daj, ać ja pobruczę, a ty poczywaj.” (Låt mig mala så kan du vila dig.) Den nedtecknades med latinskt alfabet år 1270 i Wrocław i den s k Henrykówboken, som finns med på UNESCOs lista över världsminnen. 1285 hölls ett möte i staden Łęczyca med höga kyrkliga och världsliga makthavare som fastställde att polska språket skulle användas jämsides med latinet i kloster- och katedralskolor.


Polskan har påverkats av latin, grekiska, tyska, tjeckiska, ukrainska, turkiska, franska, italienska, ryska, ungerska och jiddisch. Idag påverkas polskan framför allt av nutidens lingua franca, engelskan.


Polskans huvuddialekter är storpolska, lillpolska, schlesiska, masoviska, Chełm-Kociewie-Warmia-dialekten samt dialekterna i nordöstra och sydöstra gränstrakterna.


Läs mer:


Multimediaguide till polska språket: http://multimediaguides.culture.pl/multimediaguides/alphabet/the-polish-alphabet/0

Poland.pl: https://poland.pl/social-issues/social/polish-language-simple-language/

Information om var i världen man kan lära sig polska och om polska bibliotek, med interaktiv karta, i Polen och utanför Polen.  https://polski.msz.gov.pl/

Främjande av polska språket utomlands: https://nawa.gov.pl/jezyk-polski


Källan finns här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)