Det nuvarande utbudet av språkkunskapscertifikat är ett resultat av globaliseringen och behovet av att fastställa gemensamma standarder för att utvärdera och certifiera språkkunskaper hos språkanvändare, vilket underlättar akademisk och yrkesmässig rörlighet i en alltmer sammankopplad värld. Deras spridning beror på den växande betydelsen av internationell och interkulturell kommunikation, vare sig det är för akademiska, yrkesmässiga eller personliga ändamål.
Under de senaste decennierna har olika institutioner och organisationer bidragit till utvecklingen och spridningen av språkkunskapscertifikat för att tillgodose de olika behoven hos användare över hela världen. Ett välkänt exempel på standardisering är den gemensamma europeiska referensramen för språk (CEFR), som främjas av Europarådet, där de välkända beskrivningarna för varje nivå (A1-C2) fastställdes.
De mest kända språkcertifikaten i Europeiska unionen
Några av de mest kända officiella språktesterna i Europeiska unionen är följande:
Detta är bara några exempel. Valet av certifikat beror på vilket språk du vill certifiera och dina akademiska eller yrkesmässiga mål.
Alla prov utvärderar inte samma färdigheter, och alla har inte samma antal uppgifter, innehåll eller provlängd. Därför är det viktigt att analysera och välja det språkkunskapscertifikat som bäst passar varje individs specifika behov och mål.
Språkcertifikatens betydelse för den akademiska och yrkesmässiga karriären
Officiella språkcertifikat är viktiga, åtminstone ur ett teoretiskt perspektiv, av fyra huvudsakliga skäl:
Kommunikationsförmåga eller titulitis?
De flesta av de erkända språkkunskapsproven, som de som nämns ovan, består av flera tester som mäter inte kommunikativa färdigheter utan kognitiva förmågor som bearbetning, urval, tolkning och analys av data.
Ett exempel på en spanskaexamen på nivå C1 är följande: lyssna på ett utdrag ur en föreläsning av en ingenjör och ekonom om universell grundinkomst och, efter att ha lyssnat på föreläsningen två gånger och gjort anteckningar, skriva en opinionsartikel.
Ovanstående exempel visar på en kulturell och utbildningsmässig snedvridning. Det är inte bara den kommunikativa kompetensen i det specifika språket som utvärderas, utan även andra kognitiva färdigheter (som minnesförmåga, analytisk textförståelse, kreativitet, kritisk läsning, argumentationsförmåga etc.) eller kunskaper som varierar enormt från individ till individ beroende på deras kulturella, akademiska eller sociala bakgrund.
Att en person är mindre skicklig på att memorera information betyder till exempel inte att hen inte är kapabel att föra en framgångsrik konversation med sin samtalspartner på ett språk som inte är hens modersmål.
Jag utmanar läsare av denna text vars modersmål är spanska att titta på officiella prov i spanska på nivå B1, till exempel. De kommer att hitta prov som består av fem uppgifter i läsförståelse (70 minuter), fem uppgifter i hörförståelse (40 minuter), två uppgifter i skriftlig uttrycksförmåga och interaktion (60 minuter) och fyra uppgifter i muntlig uttrycksförmåga och interaktion (30 minuter, 15 minuters förberedelse).
Skulle du klara det? Att vara en kompetent användare av spanska garanterar inte att man har den förberedelse som krävs för att klara de uppgifter som krävs. För att klara dessa certifieringsprov krävs i allmänhet en särskild utbildning.
Fördelar och nackdelar med standardisering av språkkunskapscertifikat
Standardisering av prov har betydande fördelar: enhetliga bedömningskriterier, internationell giltighet, tillgång till utbildningsinstitutioner och förbättrade jobbmöjligheter.
Å andra sidan är språkcertifikat inte alltid nödvändiga. När vi inte behöver certifiera våra kommunikationsfärdigheter inför en framtida arbetsgivare eller som ett krav för att komma in på en utbildningsinstitution är det inte viktigt att ha ett officiellt certifikat, utan vår förmåga att kommunicera.
Dessutom bör vi som undervisar i främmande språk reflektera över innehållet i officiella certifieringstester för att undvika att bedöma kunskaper eller kognitiva färdigheter som går utöver en individs kommunikationsförmåga, som nämnts tidigare.
En enkel konversation kan ibland vara mer upplysande för att bedöma en persons kommunikativa kompetens än ett prov som utvärderar språkliga färdigheter (muntlig och skriftlig uttrycksförmåga samt hörförståelse och läsförståelse) på ett icke-integrerat sätt. För alla som är intresserade av att lära sig ett främmande språk bör utvecklingen av kommunikativ kompetens vara viktigare än att erhålla ett certifikat. Det första kräver nämligen inte det andra, och det andra garanterar inte det första.
Martha Garroto Salazar
Artikeln ursprungligen publicerad på spanska i The Conversation den 23/2 2025.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
KAJ - Bara bada bastu
Söndagens svenskspråkiga dikt
Bara bada bastu
Nåjaa
Klockon slår, nu är det dags
All bekymber försvinder strax
Bästa båoti för kropp och själ
Fyra väggar i träpanel
(Åh, ey-åh, ey-åh)
Vedin vår värmer lika bra
(Åh, ey-åh, ey-åh)
Som tango med Arja Saijonmaa
Yksi, kaksi, kolme, sauna
Vi ska bada bastu, bastu
Ångon åpp och släpp all stress idag
Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa
Bara bada bastu, bastu
Heittää på, så sveittin bara yr
Ooh-whoa, bada bastu, jåå
Vi ska bada bastu, bastu
Ångon åpp och släpp all stress idag
Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa
Bara bada bastu, bastu
Heittää på, så sveittin bara yr
Ooh-whoa, bada bastu, jåå
Sauna
Sauna
Ja, jyst, ja
Häll på vatt'n och meir ångo nu
Tick, tick, tack, hur läng' orkar du?
90 grader, vi är nästan där
Perkele, är va' på värman jär
(Åh, ey-åh, ey-åh)
Sveittin lackar, ja, ja
(Åh, ey-åh, ey-åh)
Yksi, kaksi, kolme, sauna
Vi ska bada bastu, bastu
Ångon åpp och släpp all stress idag
Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa
Bara bada bastu, bastu
Heittää på, så sveittin bara yr
Ooh-whoa, bada bastu, jåå (sauna)
Bara bada bastu, bara bada bastu
Bara bada, bara bada, bara bada bastu
Bara bada bastu, bara bada bastu
Bara bada, bara bada, bara bada bastu (ei saa peittää)
Bara bada bastu, bara bada bastu
Bara bada, bara bada, bara bada bastu
Bara bada bastu, bara bada bastu
Bara bada, bara bada, bara bada bastu
Vi ska bada bastu, bastu
Ångon åpp och släpp all stress idag
Bastubröder är je vi som glöder, 100 grader, nåjaa
Bara bada bastu, bastu
Heittää på, så sveittin bara yr
Ooh-whoa, bada bastu, jåå (sauna)
Bara bada bastu, bara bada bastu
Bara bada, bara bada, bara bada bastu
Bara bada bastu, bara bada bastu
Bara bada, bara bada, bara bada bastu
Sauna
KAJ
Se också här!
(Denna nätdagbok är kmuten till nätverket Språkförsvaret)
Seglarskolan vänder sig till barn mellan 8 och 14 år. Vi har både nybörjarkurser och fortsättningskurser varje vecka.
OBS! Barnen seglar själva i båtarna och måste kunna simma minst 100 m – gäller båda kursnivåerna! Av säkerhetsskäl behöver barnen kunna prata och förstå svenska.
Om du har familjemedlemskap i Sjöhistoriskas Vänner har du 10% rabatt på kursavgiften. En rabattkod ska ha skickats via mejl. Har du inte fått någon kod? kontakta foreningen.sjohistoriska@smtm.se.
Bli medlem i Sjöhistoriskas Vänner!"
Välkommen till säsong 2025!'
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Debattören Lars Jonssson skriver i Dala-Demokraten den 14 maj bland annat:
"Exempelvis betalade Internationella Engelska Skolan 60 miljoner i sponsorpengar till Handelshögskolan för forskning om hur man kan mäta skolors effektivitet, samtidigt som rektorn satt i IES styrelse.
Läs vidare här!
Dessa sponsorpengar härrör från vinsten från tilldelade skattemedel. Det skulle verkligen förvåna om Handelshögskolans forskning kom fram till att IES och andra friskolor vore ineffektiva i största allmänhet - ifråga om att skapa vinst är de definitivt effektiva. Undervisningsresultaten är en helt annan fråga.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
"Att döpa om landets största flygplats till Alfred Nobel Airport skulle devalvera användningen av namnet Nobel. Det finns därför ingen som helst anledning att ge ett nytt namn till Sveriges största flygplats, skriver Paul Ingvarsson. "
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)