Jag letar efter översättningar på de två svenska orden
jordgubbe och smultron
Dessa två ord betecknar två olika bär/frukter som finns här i Sverige. Ordet jordgubbe är ju dessutom dubbeltydigt. 1969 blev ju Neil Armstrong den första jordgubben på månen. Neil talade ju ett språk,där man inte kan göra denna ordlek trolig.
Jordgubbe heter strawberry vilket är det bär man trär upppå ett strå - dvs smultron.
Så vad heter då smultron på olika språk?
På Xhosa betyder iqunube lasendle = bär + vild = smultron
På Engelska blir det wild strawberries
På Engelska kallas smultron Wild strawberry, d v s Vild jordgubbe.
I övriga nordiska länder:
Norge markjordbær
Danmark skovjordbær
Island villijarðarber
Finland ahomansikka eli metsämansikka
samiska gieddemuorji
estniska metsmaasikas
Men om man vill veta vad jordgubbe heter på Xhosa så får man detta dravel från Google Översätt:
Ndingathanda ipere yezinto zokukhafula kwiishethi vilket betyder på svenska:
Jag skulle vilja ha ett par magiska föremål i lakan.
Vem ansvarar för detta? Vad heter jordgubbe på Xhosa ?
Inga Johanssson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Bakgrund till namnet "Vintergatan"
Det svenska namnet "Vintergatan" har historiska och kulturella rötter som skiljer sig från de latinska och germanska språken där galaxen ofta kallas "mjölkvägen" (t.ex. engelska Milky Way, tyska Milchstraße, latin Via Lactea). På svenska (och även i isländskan och tyskan) har namnet istället anknytning till vintern och gamla färdvägar
I äldre tider kallades de vägar som gick över frusna sjöar och myrar för "vintervägar" eller "vintergator". Dessa var viktiga leder för resor under vintern, när det var lättare att färdas över is och snö. Det diffusa vita bandet på natthimlen, som vi idag vet är vår galax, påminde människor om just sådana vintervägar: ett ljust stråk över en mörk yta.
Därför fick galaxen på svenska namnet "Vintergatan", vilket är känt sedan 1500-talet och har paralleller i andra nordiska språk, till exempel isländskans vetrarbraut och tyskans Winterstrasse.
Varför inte "Mjölkvägen"?
Namnet "mjölkvägen" har sitt ursprung i antikens Grekland och Rom, där galaxen associerades med mjölk utifrån mytologiska berättelser. Enligt en grekisk myt bildades galaxen av mjölk som sprutade ut över himlen från gudinnan Heras bröst, därav namnet Galaxias (av grekiskans γάλα = mjölk), vilket blev latinets Via Lactea.
Många språk har översatt eller anpassat detta namn, därav engelska Milky Way och tyska Milchstraße.
Svenskan har dock inte följt denna tradition. Istället har det folkliga och poetiska namnet "Vintergatan" slagit rot, troligen för att det passade den nordiska miljön och människors erfarenheter av vinterlandskap och vintervägar
. Det finns alltså ingen gammal svensk tradition att kalla galaxen för "Mjölkvägen", även om det hade varit språkligt möjligt.
Sammanfattning
"Namnet är känt sedan 1500-talet och har paralleller i isländskans vetrarbraut ’vinterväg’ och tyskans Winterstrasse ’vintergata’. Bakgrunden är säkert att det vita bandet över himlen har liknats vid en vinterväg över den snötäckta marken."
Det är därför vi säger "Vintergatan" på svenska och inte "Mjölkvägen".
P.S På flera språk, huvudsakligen semitiska, i Mellanöstern heter i stället Vintergatan Hötjuvens eller Halmtjuvens väg och på hindi Himlens Ganges.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Cornelis Vreeswijk - Hönan Agda
Söndagens svenskspråkiga dikt
Påskrim
Nu flammar solen som ett påskäggs gula
på skylös himmel i den nakna parken.
Talgoxen visslar, tjälen går ur marken
och stadens barn har börjat spela kula.
Snart öppnar våren på det slitna fältet
sin jättecirkus i det gröna tältet
med festmusik av nya fågeltoner,
tulpanbalett och andra sensationer.
Och den som då har ögon till att se,
behöver blott ett grässtrå till entré.
Anders Österling
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
I senaste Opulens berättar Kristian Mandin om sitt projekt Modersmålspolisen, ett alias, som han använde för att raljera med dem på Facebook, som framträdde som Sverigevänner men samtidigt skrev på usel svenska.
”Hjälp oss få bort denna kunniga,svamlande,livsfarliga ”människa” från politiken o hjälp honom till rehabilitering,, nä förresten,, lås in honom!”
Jag satt på ett Pågatåg påväg från Malmö när jag läste kommentaren på Sverigedemokraternas Facebook-sida. Det var tydligt att skribenten var riktigt förbannad på statsministern och uttryckte detta på jättedålig svenska.
Av orsak jag inte minns svarade jag:
“Kom igen X! Först skiljetecken och sedan mellanslag. Aldrig två kommatecken efter varandra. Du använder ju det svenska språket så dåligt att man nästan kan tro att du inte är en ”riktig” svensk. Skärpning X! Hedra det svenska språket! P.S Generöst att du ändå tycker Löven är kunnig men ändå förstår jag inte varför du vill låsa in honom, jag trodde vi levde i ett kunskapssamhälle.”
(Observera att jag själv stavade fel till Löfven och att min egen kommentar kanske inte var så värst elegant formulerad.)
Jag skärmdumpade konversationen och delade den på min Facebook.
Sedan föreslog min fru att jag skulle starta en Facebook-grupp med liknande konversationer så det gjorde jag. Svenska mot invandrare — SMI.”
Läs vidare här!
Ja, det är lätt att synda mot någon av Murphys lagar, särskilt den tredje. Murphys första lag: Ingenting är så lätt som det ser ut. Murphys andra lag: Allt tar längre tid än du tror. Murphys tredje lag: Vad som än kan gå fel kommer att gå fel . Murphys fjärde lag: Om det finns en möjlighet att flera saker går fel, kommer den som kommer att orsaka mest skada vara den som går fel. Vissa påstår att dessa lagar kan sammanfattas i en enda lag: lagen om alltings jävlighet.
Om någon kritiserar min stavning och själv begår ett stavfel, brukar jag skadeglatt åberopa Murphys tredje lag. Jag är naturligtvis extra noga med att korrekturläsa mitt svar i så fall. Med tanke på uttalet av hans efternamn har många för övrigt påpekat att den f.d statsministern borde stava sitt efternamn Löfvén.
Jag såg nyligen en artikel i Bulletin där skribenten Birgitta Sparf ondgör sig över att en av hennes klienter, en invandrare, stavar hennes namn Brgta Sprf. Hon såg det som ett exempel på usel svenska och förmodligen ett hopplöst fall, men det kan lika gärna vara ett fall av dyslexi. Dyslexi känner inga etniska eller klassgränser; den nuvarande kungen Carl XVI Gustaf har som bekant dyslexi.
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
"Tabubelagt språk är en av språkets mest spännande aspekter. De ”förbjudna” orden - allt från förolämpningar och svordomar till hatpropaganda och rasistiskt motiverade skällsord - har en extraordinär kraft.
De framkallar starka känslomässiga reaktioner och avslöjar en hel del om värderingar, kulturella normer och psykologiska processer i ett samhälle.
Samhället sätter vanligtvis gränser för tabubelagda ord eller uttryck baserat på kulturella, moraliska eller sociala normer.
Tabubelagda ord och uttryck handlar ofta om ämnen som sexualitet, kroppsfunktioner, religion eller nedsättande kommentarer om individer eller grupper.
Skiljer sig från andra typer av ord
Tabubelagda ord har specifika språkliga och känslomässiga egenskaper som skiljer dem från andra typer av ord.
Flera flerspråkiga vetenskapliga samarbeten har nyligen identifierat tre viktiga egenskaper hos tabubelagda ord som understryker deras unika roll i mänskligt språk och interaktion:
- De förekommer sällan i skriftspråket, vilket återspeglar samhälleliga normer som begränsar deras användning i formella eller offentliga sammanhang.
- Tabubelagda ord har vanligtvis extremt låg valens, vilket innebär att de har mycket negativa känslomässiga konnotationer.
- De är förknippade med starka känslor och framkallar intensiva känslomässiga reaktioner, vilket gör dem särskilt märkbara och effektfulla i kommunikationen."
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)