Jag ställde denna fråga till Perplexity, eftersom övergången från latin till svenska vid Uppsala universitet finns dokumenterad. Det borde gå att få fram motsvarande uppgifter från Lunds universitet, eller så är det fortfarande en forskningsuppgift.
Observatör
Svar från Perplexity:
Vid Lunds universitet, liksom vid andra svenska universitet, ersattes avhandlingar på latin gradvis av avhandlingar på svenska under 1800-talet. Denna övergång skedde inte vid ett specifikt datum, utan var en process som pågick under flera decennier:
1. 1741 blev det för första gången tillåtet att använda svenska i avhandlingar, men detta gällde endast för ett fåtal praktiska ämnen.
2.Fram till mitten av 1800-talet var latin fortfarande det dominerande språket för avhandlingar. Även framstående svenska författare som Esaias Tegnér och Erik Gustaf Geijer skrev sina avhandlingar på latin i början av 1800-talet.
3. 1852 upphörde latinet att vara obligatoriskt språk för akademiska avhandlingar i Finland, vilket kan ha påverkat utvecklingen i Sverige.
4. I Sverige fortsatte magistergraden att vara den högsta graden vid filosofiska fakulteten fram till 1872, vilket kan ha fördröjt övergången till svenska.
5. Under senare delen av 1800-talet blev det allt vanligare med avhandlingar på svenska.
6. Efter 1852 ökade antalet helsvenska avhandlingar, där även titelblad, inledning och kommentarer var på svenska
Exakt när den sista avhandlingen på latin lades fram vid Lunds universitet framgår inte av sökresultaten, men övergången till svenska som huvudspråk för avhandlingar var i stort sett genomförd vid slutet av 1800-talet.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
BAO, Tommy Körberg & Helen Sjöholm - Nu mår jag mycket bättre
Söndagens svenskspråkiga dikt
Jag är inte
en schlager.
Jag råkar bara handla
om samma saker.
Jag har en slagdänga
i hjärnskålen.
Jag skrider
som ett luciatåg
mellan sängkläderna.
Jag skiner
som en kristallkrona
i mina inre tomrum.
Fästmän
med felaktiga bruksanvisningar
ligger förtöjda i bakvattnet.
Jag är mitt eget
decilitermått på smärta.
Pillerburkar. Blåmärken. Puderdosor.
Flyhänta justeringar
av klara kalla faktas
regelbundna skönhet.
Och en blind brevbärare.
Alldeles för många adressater.
Ingen avsändare.
Skam och skuld.
Kristina Lugn
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Kunskap från alla för alla - uppslagsverket Wikipedia på nätet har i snart 25 år varit en självklar del av vardagen och arbetet för många elever och studenter. Men i och med den ökande användningen av artificiell intelligens (AI) anser många forskare att uppslagsverket är i fara. Wikipedias användare förlitar sig i allt högre grad på AI när de redigerar artiklar. Detta kan visas genom vissa formuleringar som ChatGPT gillar att använda. Problemet: Wikipedias princip är att varje påstående i en artikel måste åtföljas av en källa. ChatGPT anger dock inte alltid källor, och om så sker ”kan dessa också vara helt påhittade”, enligt en artikel i ORF. Det finns också en risk att man förlorar den mångfald som kännetecknar plattformen. Olika perspektiv, kunskaper och bakgrunder riskerar att gå förlorade: Användningen av generativ AI som ChatGPT, som ”alltid producerar mycket likartat, identiskt innehåll”, innebär att den ”omfattande, breda, multiperspektiviska kunskapen” går förlorad. (Källa: orf.at)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Språkförsvaret vill i detta sammanhang endast påpeka att Kjell-Olof Feldt också aktivt och offentligt stödde det svenska språket. Han undertecknade Språkförsvarets skrivelse ”Säkra svenskan som undervisningsspråk!” den 22/12 2022, ett upprop, som också publicerades i Svenska Dagbladet, Expressen och Östersunds-Posten.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Det talas över 7 000 språk i världen, men vid sidan av den babyloniska språkförbistringen finns det också ljud som är universella. Ett tvärvetenskapligt, internationellt forskarteam har undersökt vilka uttryck människor gör på 131 språk när de känner smärta, glädje eller avsky. Enligt resultaten var ”Ah”, ”au”, ”autsch” och ”ai” typiska uttryck för smärta, och den öppna vokalen ”a” fanns i dem alla. Glädje och avsky benämndes däremot med olika vokaler.
Enligt medförfattaren Katarzyna Pisanski bör studien, som publicerades i Journal of the Acoustical Society of America, kunna bidra till att ta reda på något om språkets ursprung. Varför kan till exempel apor skratta eller göra lekfulla ljud men har till skillnad från människan inte lyckats utveckla ett komplext språk? Språkforskaren Johann-Mattis List från universitetet i Passau har hittat andra likheter som förekommer i många språk. Till exempel är barnens ord för mamma ofta ”mama”, ”ma”, ”amma” eller liknande, medan ordet för pappa ofta är ”pappa” eller ”baba”. Detta beror på att spädbarn har särskilt lätt för att forma ljuden ”m” och ”a” och vissa ljud (s.k.plosiver).
Hur vi uppfattar vår omgivning påverkar också vårt tal. Enligt List har alla språk som vetenskapen känner till ett ord för ”röd”. (1) Detta är särskilt viktigt för frukt, vilket innebär att det har något att göra med matintag och därmed sammanhängande överlevnad.
Språkforskaren Fabian Bross från universitetet i Stuttgart har också upptäckt att saker som är små tenderar att bildas med ett ”i”, medan saker som är stora tenderar att bildas med ett ”o”. Detta har att göra med ljudet som dessa saker ger ifrån sig: En björn låter helt enkelt djupare än en sparv. Men inte ens forskarna är alltid på det klara med varför vissa språkliga element har utvecklats på ett visst sätt. Den så kallade Bouba/Kiki-effekten är fortfarande oförklarad, säger Bross: Om man visar människor en rund och en fyrkantig form, tilldelar de fantasiordet ”Bouba” till den runda formen och ordet ”Kiki” till den fyrkantiga formen. Detta har bevisats hos både vuxna och barn över hela världen. ”Vår forskning visar att språkljud har en viss struktur och form”, förklarar Marcus Perlman från University of Birmingham.
Huruvida vissa universella ljud verkligen kan spåras tillbaka till ett enda ursprungligt språk har inte klarlagts. Enligt List antar dock många forskare att språk bara uppstod en gång under evolutionens gång. Forskningen kring detta kan gå tillbaka maximalt 10 000 år, men själva språket uppstod troligen för minst 250 000 år sedan. (derstandard.at, n-tv.de)
(1) Observatörs anmärkning: Det lär finnas språk, som bara gör åtskillnad mellan att ha färg och att inte ha färg.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)