Språkförsvaret

(Texten, något redigerad,  är hämtad från Översättarsektionen Sveriges Författarförbund)

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Mari Höglund, verksam som litterär översättare sedan 2016 (facköversättare sedan 2010), översätter från engelska, spanska, danska och norska till svenska. Historiska romaner, självbiografier, medicin m.m

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)

Nej.

När jag arbetade som facköversättare började jag få uppdrag som bestod i maskinöversatta texter som skulle redigeras (i stället för att jag själv fick bearbeta dem i mitt eget översättningsprogram), till ett lägre pris men med samma tidsåtgång. Därför valde jag att övergå till att arbeta med litterär översättning och om samma utveckling kommer att ske här nu så är jag inte intresserad av att fortsätta. Den ”föröversatta” texten stör mitt eget språk och förstör min kreativitet.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?

Jag kan inte säga säkert att det beror på AI-översättningar, men för ett år sedan märkte jag en plötslig och betydande nedgång i antalet inkommande uppdrag. Minskningen var så avsevärd att jag kände att jag inte kunde fortsätta inom yrket utan fattade beslutet att omskola mig.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?

Mycket negativ eftersom AI är i händerna på företag som vill vinstmaximera och inte verkar bry sig om den kreativa processen.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!

Jag tror att AI kan vara ett bra redskap för översättaren om det är översättaren själv som äger det och kan använda det så som det passar denne bäst (vår fetstil). Det avgörande problemet med AI är (den icke-existerande) upphovsrätten och (den otroligt stora) energiförbrukningen. Min åsikt är att AI ska användas för tråkiga repetitiva uppgifter, inte på kreativt arbete som människor tycker om.

Publicerat: 7 november, 2024

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sundsgymnasiet i Vellinge genomförde 2020 en prövning i Svenska 3, varvid Språkförsvaret nämns i en av uppgifterna:

”Informerande och argumenterande tal – Svenska språkets historia och utveckling Uppgift: Informerande och argumenterande tal om svenska språkets framtid Instruktion: Du är inbjuden till den ideella organisationen Språkförsvarets årsmöte för att hålla ett föredrag om det svenska språkets ställning. I denna organisation finns personer som vill stärka och försvara svenska språkets ställning i Sverige och i EU. Språkförsvaret anser att det största hotet mot det svenska språket är engelskan.

Din uppgift är att i din muntliga presentation ger en nyanserad och tydlig bild över det svenska språkets släktskap och historiska utveckling. Huvudfokus bör ligga på stora språkförändringar eftersom du har begränsad tid. Du ska dessutom lyfta fram din uppfattning om vilka generella slutsatser man kan dra om vad som utvecklar ett språk. Avslutningsvis ska du, utifrån de slutsatser du presenterat, ta ställning till frågan om engelskan är ett hot mot det svenska språket eller inte. Förbered dig genom att läsa i ’Svenska Impulser 3’ kapitel om Retorik och specifikt avsnitt om argumenterade och informerande tal, sidor 46-67. Om svenska språkets utveckling läser du sid 302-337. Tänk på att du måste använda ett presentationstekniskt hjälpmedel - sid 34 35. Provtillfälle: Presentationen ska vara ca 15-20 minuter och sker enligt överenskommelse med prövningsansvarig.”

Uppgiften verkar något styrd. Varför behöver de tänkta talarna ”ge en nyanserad och tydlig bild över det svenska språkets släktskap och historiska utveckling” på Språkförsvarets årsmöte? Tror uppgiftskonstruktören verkligen att Språkförsvarets medlemmar behövde en sådan lektion? Det märkliga är också att provdeltagarna överhuvudtaget heller inte försågs med något förberedelsematerial om Språkförsvaret, exempelvis åtminstone programförklaringen. Om provdeltagarna gavs intrycket att de hade att göra med en skock förvirrade språkpoliser, är det väl högst tveksamt om föredragen hade förtjänat att hållas i verkliga livet på Språkförsvarets årsmöte!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För en tid sedan gick en väninna till mig in på restaurang Bakfickan Bar & Bistro på Norr Mälarstrand i Stockholm för att se på deras meny. Då hade de bara en meny på engelska. Hon förklarade vänligt för personalen att hon föredrog att läsa menyn på svenska och att det skulle vara trevligt om de hade en sådan. Restauranger som inte hade menyn på svenska bojkottade hon. 

När hon några veckor senare besökte restaurangen hade de faktiskt ordnat en meny på svenska. Detta uppskattades mycket av min väninna och säkerligen av många med henne. Häromdagen var hon där och åt. Maten var god, och personalen var jättetrevlig, berättade hon. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Nordiskt samarbete)

Det finns en stark vilja bland unga att bevara och utveckla de nordiska språken. Med fokus på samarbete, teknologisk innovation och kulturellt utbyte kan de nordiska länderna skapa en framtid där alla språk, stora som små, kan få plats att blomstra. Språkdeklarationen representerar ett viktigt steg mot att säkerställa att de nordiska språken fortsatt är en levande del av vår gemensamma kultur, men det behövs mer.

Det kan inte finnas en mer passande plats för att hålla en debatt om språk, identitet och framtid. "Veröld - hús Vigdísar" hyllar Islands första kvinnliga president Vigdís Finnbogadóttir, som under hela sin karriär har visat visionärt ledarskap i att stärka små språk och främja multikulturalism och språklig diversitet. 

Om du frågar representanterna för den unga generationen, så är det inte bara viktigt att bevara alla våra nordiska språk, allt från östgrönländska, samiska, nynorska, isländska och färöiska till svenska, danska, norska och finska, utan även att utbyte av kultur och språk förstärks mellan länderna, och att det görs “på ett roligare sätt“. 

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Visste du att ett slangord som ”ball” har använts så länge som svenskan har funnits, och ytterst kommer från asaguden Balder? Det framkommer i senaste avsnittet av Språket i P1. Men vi får också veta att ordet numera inte är så ballt hos yngre generationer. Programmet tar också upp många andra slanguttryck som använts av äldre generationer men som numera anses föråldrade, som skiva, fräsig och lattjo. Det senare ordet kommer från romani, liksom många andra slangord. Ett exempel på det, och som inte tas upp i programmet, är ordet tjej. Det var länge slangbetonat, men har gått motsatt väg mot andra gamla slangord och förekommer ju numera i normalprosa. I SAOB står att ordet är belagt i svenskan sedan 1800-talet och kommer från romanins ord čhai, som går tillbaka till det indiska språket prakrit, där chāva- betyder djurunge. (I romani finns även den maskulina motsvarigheten čhavo– pojke.) 

I Språket förra veckan handlade det om slangord som används av yngre generationer, och som man kunde gissa var det i princip bara ord på engelska. Det är så klart en effekt av internet och socialal medier. Man kan inte undgå att tycka att det är trist, och dessutom mer fantasilöst – att skapa inhemska slanguttryck verkar mera kreativt än att bara imitera det man hör på nätet.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)