“Sorry, I don’t speak German”
Journalisten Marie-Luise Goldmann lärde sig tumregeln ”Anpassa dig till värdlandet och lär dig språket” under ett ettårigt studentutbyte i Venezuela i slutet av 2010-talet. I WELT beskriver hon nu sitt intryck av att denna tumregel inte längre gäller i Tyskland, särskilt inte i huvudstaden Berlin. I de trendiga stadsdelarna Kreuzberg och Friedrichshain får hon oförstående blickar när hon beställer kaffe på tyska: ”Sorry, I don’t speak German”, är ofta svaret från servitrisen. I Berlin har det bildats en internationell gemenskap av mestadels unga, ganska välbetalda anställda som arbetar på företag, barer eller inom den kreativa scenen. De delar inte samma bakgrund eller kultur, utan deras gemensamma nämnare är det engelska språket. Detta har en stor inverkan på de unga berlinarnas vardag. Goldmann berättar att i de flesta gruppchattar och vänskapskretsar som hon tillhör sker kommunikationen alltid på engelska så snart det finns en enda person som inte har tyska som modersmål. ”Tyskan tenderar att masochistiskt undertrycka sig själv”, säger Goldmann. Ett synligt bevis på detta är också ”inflationen av engelska, dvs. det överdrivna anammandet av engelskt ordförråd”. Enligt Goldmann har Berlins engelska fetisch, trots dess ”inkluderande, kosmopolitiska framtoning”, en exkluderande karaktär, vilket innebär att i synnerhet äldre människor och utlänningar utan kunskaper i engelska lämnas utanför. Källa: welt.de (betalmur)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Molly Hammar - Regnar och regnar
Söndagens svenskspråkiga dikt
Jag har kyssar av dej på min mun.
I min hand har jag värme av din.
Jag har känt, att en susande stund
har en lycka i kväll varit min.
Ture Nerman
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Norran har publicerat en artikel ”Våga anställa personer som pratar engelska – ger nya perspektiv” (länk bakom betalmur) av Malin Christoffersson”.
Men om dessa personer istället lär sig svenska - så får de istället nya perspektiv. Ja, det är dags för dessa att kliva ur "Northvolt-bubblan". När allt kommer omkring är det det mest rimliga då de har valt att bosätta sig i Sverige.
Per-Owe Albinsson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Vår planet blir allt varmare i en alarmerande takt. Klimatförändringarna är en av de allvarligaste globala frågorna i dag. Dess konsekvenser påverkar varje enskild människa på jorden. Därför verkar det helt logiskt att vetenskapliga publikationer om global uppvärmning skrivs på det globala språket: Engelska.
Ändå är det just på grund av att de är skrivna på engelska som klimatvetenskapen i stort sett är otillgänglig för majoriteten av världens befolkning.
För att förklara denna uppenbara motsägelse måste vi titta på några siffror. Nästan 90 procent av alla vetenskapliga publikationer i världen är på engelska. Detta är en häpnadsväckande dominans av bara ett språk. Men engelska, som ofta kallas ett globalt språk, talas bara av en minoritet av världens befolkning.
Hur vet vi att de flesta människor i världen inte talar engelska? Engelska är det samhälleliga huvudspråket i endast en handfull länder: Storbritannien, Irland, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland. Befolkningen i dessa länder uppgår tillsammans till cirka 400 miljoner - en mycket liten andel av världens befolkning.
I många andra före detta brittiska kolonier, som Indien, Nigeria och Malaysia, talas engelska parallellt med andra språk. I dessa sammanhang tenderar engelskan att vara ett elitspråk, som mestadels används av välutbildade människor i städerna och av medelklassen. På andra håll fungerar engelskan som ett lingua franca, som främst används i transnationell kommunikation.
Med tanke på dessa olika scenarier är det extremt svårt att uppskatta antalet personer som talar engelska med någon precision. För cirka 20 år sedan föreslog lingvisten David Crystal att antalet kan ligga någonstans mellan 1 och 2 miljarder. Även om vi tar den övre gränsen för detta extremt stora intervall talar vi om endast en fjärdedel av världens befolkning. Detta innebär att tre av fyra människor i världen inte talar engelska.
Det betyder att minst tre fjärdedelar av världens befolkning inte talar det språk på vilket vetenskapen om klimatförändringar sprids globalt. Samtidigt är andra språk än engelska marginaliserade och kämpar för att få utrymme i den globala kommunikationen av vetenskap.
Denna språkliga ojämlikhet skapar alltså en obalans i spridningen av vetenskaplig kunskap om klimatförändringarna. Men den förstärker också två andra typer av existerande ojämlikhet.
Den ena har att göra med produktionen av vetenskaplig kunskap i allmänhet, som i oproportionerligt hög grad kommer från de två största engelskspråkiga länderna: USA och Storbritannien. Av de 100 vetenskapliga tidskrifter som har störst genomslag och prestige är 91 baserade i dessa två länder.
Den andra formen av ojämlikhet har att göra med social orättvisa. Vetenskaplig litteratur är nästan uteslutande skriven på engelska. Men detta språk är praktiskt taget okänt för de flesta människor, särskilt i utvecklingsländerna. Därför är de samhällen som drabbas hårdast av klimatförändringarna just de samhällen där tillgången till vetenskaplig litteratur om klimatförändringarna är mycket begränsad.
Vad är lösningen på detta? Unescos Open Science-initiativ, försöker ta itu med problemet. Det syftar till att ”göra vetenskaplig forskning inom alla områden tillgänglig för alla, till nytta för forskare och samhället i stort”. Ett av målen är att ”säkerställa att vetenskapliga samarbeten överskrider gränserna för geografi, språk och resurser”.
Att överbrygga språkbarriärer
Att uppnå de mål som Open Science har satt upp är ingen lätt uppgift. Ett sätt är att bryta den engelska enspråkigheten genom att främja flerspråkighet.
Å ena sidan måste det skapas möjligheter för forskare från hela världen att kommunicera sin forskning och sina stipendier på andra språk än engelska.
Å andra sidan bör de stora tekniska framsteg som gjorts inom maskinöversättning, särskilt i och med AI, utnyttjas för att se till att innehåll finns tillgängligt på andra språk än engelska. Det är just detta som är målet för Climate Cardinals, en ideell organisation vars uppdrag är att ”göra klimatrörelsen mer tillgänglig för dem som inte talar engelska” genom att översätta information till mer än 100 språk.
Den här typen av konkreta insatser ger hopp om klimatkunskap och därmed om åtgärder för att minska klimatförändringarnas effekter.
Mario Saraceni
Artikeln har tidigare publicerats i The Conversation den 29/10 2024.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
(Detta är en brevväxling mellan Ola Nilsson och Axess – här återgiven med Ola Nilssons tillstånd)
Hej Ola,
Tack för ditt mail! Uppskattar verkligen att du påpekar detta. Jag försöker att alltid se till att vi får den ursprungliga versionen av de dokumentärer som vi köper in. Tyvärr är jag tydligen inte tillräckligt noggrann att inskärpa detta till de vi köper av, och dubbelkolla att vi verkligen får rätt version tillsänd oss. När den väl är köpt går filmen direkt till översättning och sedan sändning. Det är inte alltid jag har tid att titta på den igen innan dess.
Nu har jag just varit på tv-mässan i Cannes och pratat med åtskilliga produktionsbolag och tv-säljare. Jag ska se till att vi i största möjligaste mån verkligen köper ursprungsversionen framgent.
Med vänlig hälsning,
Nicole
Från: Ola Nilsson
Skickat: den 24 oktober 2024 20:15
Till: info@axess.se
Ämne: Varför engelsk berättarröst när ni visar franska serier???
Hej,
Jag är enormt besviken över att nu även Axess verkar ha fallit för "SVT-sjukan", att visa franska serier med engelsk berättarröst istället för fransk. Varför gör ni så? Som tittare har jag ju ändå texten. Jag vet att SVT motiverar detta med att de är rädda att tittarna annars ska byta kanal. Själv blir jag tvärtom så irriterad på oskicket att inte våga sända fransk berättarröst att jag byter kanal av det skälet. Ikväll är det den annonserat franska serien om att göra Solkungen nöjd om bygget av Versailles som har en engelsk berättarröst, dessutom med amerikansk accent. Dessförinnan är det serien om att resa i Odysseus spår som var likadan, en fransk serie med engelsk berättarröst, dessförinnan serien om Rumäniens stulna revolution. Det är som att äta en god filé med sliskig karamellsås. Nej tack. Jag förstår att ni köper program på en internationell marknad och att de där finns i en "internationell" version, men det hindrar väl inte att ni ser till att få den ursprungliga versionen? Det finns garanterat en sådan om ni frågar. Som tittare är jag less på att bara höra engelska, och jag har tidigare trott att Axess hade högre tankar om sina tittares förmågor än SVT, så därför blir jag desto mer besviken när det inte är så.
Jag vore väldigt tacksam för en förklaring och ännu mer tacksam om ni ser till att skärpa er.
Vänliga men något irriterade hälsningar
Ola Nilsson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)