Språkförsvaret

Det var en fråga som behandlades i senaste avsnittet av vetenskapspodden i P1. Man fick bland annat veta att bara på Söder i Stockholm finns det 20 stycken hamburgerrestauranger. Och då handlar det inte om snabbmatsställen som McDonalds, utan mera specialrestauranger för ”finburgare”. Dessutom har i stort sett alla moderna mat- och dryckesinfluenser, som till exempel surdegsbröd, hantverksöl och vietnamesisk ”street food” kommit hit från USA, även om de förstås inte är amerikanska från början.

Den språkliga aspekten avhandlades också, och Mats-Eric Nilsson, som för ett par år sedan skrev boken ”Cåppi pejst. Hur vi härmar USA mer än ever”. hävdade att inflytandet från USA i Sverige är större nu än någonsin, han talar om en ”USA-impregnering”. Han fick frågan om engelskans utbredning i svenskan är ett problem, och pekade då på ojämlikheten, där vissa behärskar, eller i alla fall tycker sig behärska, det amerikanska idiomet medan andra hamnar i underläge i sitt eget land, på sitt eget språk. Han menade också att det uppstår en sorts halvspråklighet där man blandar svenska och engelska ”på ett ibland lite knepigt sätt”. Han tar också upp en aspekt som språkvetarna brukar förbigå när de hävdar att ”språket har alltid utvecklats”, och hänvisar till det tidigare inflytandet från språk som tyska och franska i svenskan. Nilsson påpekar att på 1700-talet då franskan var det gängse språket i kungahuset och bland adeln, då var det just bara de, alltså en liten klick i samhället, som pratade franska. De breda folklagren gjorde inte det, och de franska lånorden vi har sipprade endast mycket långsamt ner till ”vanligt folk” och införlivades i svenska språket. Idag däremot är alla, från gängkriminella till generaldirektörer, som Nilsson uttrycker det, lika USA-influerade, och amerikanska modeord införlivas blixtsnabbt i svenskan.

Hela radioprogrammet finns här.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång 

Alba August - Så vill jag älska dig

Söndagens svenskspråkiga dikt 

Eldklotter

Under de dystra månaderna gnistrade mitt liv till

bara när jag älskade med dig.

Som eldflugan tänds och slocknar, tänds och slocknar

- glimtvis kan man följa dess väg

i nattmörkret mellan olivträden.

Under de dystra månaderna satt själen hopsjunken

och livlös

men kroppen gick raka vägen till dig.

Natthimlen råmade.

Vi tjuvmjölkade kosmos och överlevde.

Tomas Tranströmer 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten, något redigerad,  är hämtad från Översättarsektionen Sveriges Författarförbund)

Kännetecknande för de senaste årens debatt om AI och litterär översättning är att många icke-översättare – allt från förläggare till forskare till journalister till tech-vd:ar – har uttalat sig om hur artificiell intelligens kan användas för att översätta litteratur, trots att dessa inte har någon erfarenhet av yrket och aldrig har utövat hantverket. Det är hög tid att översättarna själva får komma till tals och berätta om sin inställning till och erfarenhet av AI.

Därför inleder vi nu artikelserien ”Översättarröster om AI”, där erfarna, professionella litterära översättare svarar på några frågor och får tillfälle att göra sin röst hörd.

Mari Höglund, verksam som litterär översättare sedan 2016 (facköversättare sedan 2010), översätter från engelska, spanska, danska och norska till svenska. Historiska romaner, självbiografier, medicin m.m

Använder du artificiell intelligens på något sätt när du jobbar med litterär översättning idag? (Exempelvis chatbottar, stora språkmodeller eller annat.)

Nej.

När jag arbetade som facköversättare började jag få uppdrag som bestod i maskinöversatta texter som skulle redigeras (i stället för att jag själv fick bearbeta dem i mitt eget översättningsprogram), till ett lägre pris men med samma tidsåtgång. Därför valde jag att övergå till att arbeta med litterär översättning och om samma utveckling kommer att ske här nu så är jag inte intresserad av att fortsätta. Den ”föröversatta” texten stör mitt eget språk och förstör min kreativitet.

Har du märkt av någon konkurrens från AI-översättningar?

Jag kan inte säga säkert att det beror på AI-översättningar, men för ett år sedan märkte jag en plötslig och betydande nedgång i antalet inkommande uppdrag. Minskningen var så avsevärd att jag kände att jag inte kunde fortsätta inom yrket utan fattade beslutet att omskola mig.

Hur ser du på framtiden för litterära översättare i ljuset av AI-utvecklingen?

Mycket negativ eftersom AI är i händerna på företag som vill vinstmaximera och inte verkar bry sig om den kreativa processen.

Vad mer vill du säga om AI och litterär översättning? Ordet är fritt!

Jag tror att AI kan vara ett bra redskap för översättaren om det är översättaren själv som äger det och kan använda det så som det passar denne bäst (vår fetstil). Det avgörande problemet med AI är (den icke-existerande) upphovsrätten och (den otroligt stora) energiförbrukningen. Min åsikt är att AI ska användas för tråkiga repetitiva uppgifter, inte på kreativt arbete som människor tycker om.

Publicerat: 7 november, 2024

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sundsgymnasiet i Vellinge genomförde 2020 en prövning i Svenska 3, varvid Språkförsvaret nämns i en av uppgifterna:

”Informerande och argumenterande tal – Svenska språkets historia och utveckling Uppgift: Informerande och argumenterande tal om svenska språkets framtid Instruktion: Du är inbjuden till den ideella organisationen Språkförsvarets årsmöte för att hålla ett föredrag om det svenska språkets ställning. I denna organisation finns personer som vill stärka och försvara svenska språkets ställning i Sverige och i EU. Språkförsvaret anser att det största hotet mot det svenska språket är engelskan.

Din uppgift är att i din muntliga presentation ger en nyanserad och tydlig bild över det svenska språkets släktskap och historiska utveckling. Huvudfokus bör ligga på stora språkförändringar eftersom du har begränsad tid. Du ska dessutom lyfta fram din uppfattning om vilka generella slutsatser man kan dra om vad som utvecklar ett språk. Avslutningsvis ska du, utifrån de slutsatser du presenterat, ta ställning till frågan om engelskan är ett hot mot det svenska språket eller inte. Förbered dig genom att läsa i ’Svenska Impulser 3’ kapitel om Retorik och specifikt avsnitt om argumenterade och informerande tal, sidor 46-67. Om svenska språkets utveckling läser du sid 302-337. Tänk på att du måste använda ett presentationstekniskt hjälpmedel - sid 34 35. Provtillfälle: Presentationen ska vara ca 15-20 minuter och sker enligt överenskommelse med prövningsansvarig.”

Uppgiften verkar något styrd. Varför behöver de tänkta talarna ”ge en nyanserad och tydlig bild över det svenska språkets släktskap och historiska utveckling” på Språkförsvarets årsmöte? Tror uppgiftskonstruktören verkligen att Språkförsvarets medlemmar behövde en sådan lektion? Det märkliga är också att provdeltagarna överhuvudtaget heller inte försågs med något förberedelsematerial om Språkförsvaret, exempelvis åtminstone programförklaringen. Om provdeltagarna gavs intrycket att de hade att göra med en skock förvirrade språkpoliser, är det väl högst tveksamt om föredragen hade förtjänat att hållas i verkliga livet på Språkförsvarets årsmöte!

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För en tid sedan gick en väninna till mig in på restaurang Bakfickan Bar & Bistro på Norr Mälarstrand i Stockholm för att se på deras meny. Då hade de bara en meny på engelska. Hon förklarade vänligt för personalen att hon föredrog att läsa menyn på svenska och att det skulle vara trevligt om de hade en sådan. Restauranger som inte hade menyn på svenska bojkottade hon. 

När hon några veckor senare besökte restaurangen hade de faktiskt ordnat en meny på svenska. Detta uppskattades mycket av min väninna och säkerligen av många med henne. Häromdagen var hon där och åt. Maten var god, och personalen var jättetrevlig, berättade hon. 

Christina Johansson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)