Språkförsvaret

Dagens totalt onödiga importord!

Vilket dravel att kalla det för låneord: Det har på intet sätt anpassats till det svenska språket. Varken vad gäller stavning eller uttal.

Fram för svenska uttryck!

I den mån det måste lånas, jag ser det som en nödlösning; så ska stavning och/eller uttal anpassas till det svenska språket.

Det brukar, från intet ont anande personer samt anglofiler, heta att engelska är ett "hjälpspråk".

Jag vill benämna engelska "stjälpspråk", då det expanderar på andra språks bekostnad, tränger undan dessa och faktiskt tar död på dem om talare av dessa språk inte ser upp. 

Esperanto vore idealiskt. Ett språk som ingen har orättvisan/fördelen av att ha som modersmål = Ett "hjälpspråk" på riktigt!

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Universitetsläraren berättar:

”Dagens system för vetenskaplig publicering beskriver Zakayo Kjellström som ’trasigt’, med dubbla ekonomiska barriärer mot öppen tillgång till forskningsresultat. Kostnaderna för förlagens tidskriftsprenumerationer är höga, liksom avgifterna för forskare som vill att deras artiklar ska kunna läsas av alla. Skuggbibliotekens ”black open access” brukar ses som ett symptom på ett dysfunktionellt system.
– Nu börjar jag alltmer se dem som en potentiell lösning. Att de finns blir ett slagträ i förhandlingarna med förlagen. De kan också fungera som en temporär lösning i det dödläge som jag upplever att akademisk publiceringsindustri befinner sig i nu.
Wilhelm Widmark är vice ordförande i Bibsamkonsortiet, som företräder svenska lärosäten och myndigheter i förhandlingarna med de akademiska förlagen. Han berättar att ett nytt avtal tidigare i år tecknades med Elsevier, ett av de största förlagen. Utfallet blev snäppet lägre kostnader och öppen publicering för svenska forskare i förlagets publikationer. Han är ändå inte helt nöjd.
– Förlaget är inte transparent med vilka kostnader de har i förhållande till de priser de sätter. Och vi vet att de har en vinstmarginal på 40 procent i sin affärsmodell. Det är pengar vi tycker borde stanna kvar i forskningen.”

Läs vidare här!
 
Jag står verkligen för rubriken. De vetenskapliga publikationer som avses här är nästan uteslutande engelskspråkiga. Jag har själv övervägt vid något tillfälle att köpa en enstaka artikel från en dylik vetenskaplig publikation, men jag har aldrig haft lust att betala lika mycket för en enstaka artikel som för en bok. Det är helt enkelt löjligt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 (Texten är hämtad från norska Språkrådets nyhetsbrev den 28/11 2024)

 Engelsk er det språket flest barn og unge brukar når dei er på sosiale medium, eller når dei ser på film og seriar. Det viser nye tal frå Medietilsynet. I undersøkinga «Barn og medium 2024» har Medietilsynet kartlagt korleis mediekvardagen er for barn og unge i alderen 9 til 18 år. Det er mellom anna stilt spørsmål om kva språk barn og unge nyttar når dei er på nettet.

Tilsvarande spørsmål blei stilte også i 2020 og 2022. Resultata frå undersøkinga i år viser at engelsk er språket flest barn og unge brukar når dei er på sosiale medium, når dei ser film, seriar eller tv-program, eller når dei ser på YouTube. Samtidig er norsk det språket som blir mest bruk når dei unge les, ser eller høyrer på nyheiter.

– Tala viser at dei unge vel norskspråkleg innhald når det er relevant og tilgjengeleg, slik som nyheiter på nett, radio og tv. Men i dataspel og sosiale medium dominerer engelsken, og det er vanskeleg å finne fram til det gode innhaldet på norsk, seier Mari Velsand, direktør i Medietilsynet.

Bruken av engelsk aukar

Når ein ser på tvers av ulike medieaktivitetar, er det fleire som hovudsakleg brukar engelsk i 2024 enn det var i 2020 og 2022. Unntaket er når barn og unge ser på film, seriar eller tv-program, der litt fleire svarar at dei vel norsk i år enn dei tidlegare åra. Men engelsk er framleis det mest brukte språket i denne kategorien òg.

– Å lære fleire språk er bra, men det oppstår eit problem når engelsk innhald blir for dominerande. Dersom norsk berre blir brukt i bøker og aviser, medan engelsk dominerer i sosiale medium, dataspel og på andre digitale flater, erfarer barn og unge at norsk ikkje fungerer i ei moderne verd, seier Åse Wetås, direktør i Språkrådet.  

Skilnader på kjønn og alder

Gutar brukar engelsk i større grad enn jenter både når dei konsumerer nyheiter, brukar sosiale medium og ser på YouTube. For innhald på film og tv er det ingen kjønnsskilnader. Bruken av engelsk aukar med alderen når ein ser film og tv, og når ein konsumerer nyheiter. Bruken av engelsk går derimot ned med alderen når ungdom speler dataspel eller ser på YouTube. Dei to direktørane er einige om at det er viktig å meistre språket for å bruke stemma si i samfunnsdebatten.

– Dersom ein ikkje meistrar det samfunnsberande språket, er vegen til ytringsfridom lengre, og då blir det somme som tek avgjerder på vegner av andre, meiner Velsand.

– Vi veit at leseferdigheitene går nedover, og at både barn og vaksne brukar mindre tid på å lesa. Da blir det desto viktigare å vera merksame på kva språk ungane møter og brukar på fritida, supplerer Wetås.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en tidigare insändare i DN undrade jag om det blir thanksgiving och kalkon i Sverige efter halloween.

I lördags såg jag en annons i Expressen från Ingelsta kalkon med inledningen: ”Här är allt du behöver veta om den amerikanska högtiden – som du kan fira här hemma.” Ebba som jobbar på Ingelsta kalkon säger bland annat: ”I Sverige är vi glada i att ta till oss amerikanska högtider, men många har missat det här.”

DN:s lördagsbilaga hade samtidigt en fyrsidig artikel om kocken Veronica Sinclair i Brooklyn och hur hon tillagar kalkonen inför thanksgiving samt en sammanfattning om själva högtiden. Så nog är thanksgiving på väg in i Sverige också!

Efter thanksgiving kanske nästa högtid att införa i Sverige blir att fira USA:s nationaldag den 4 juli?

Jonas Borelius

Insändaren har tidigare publicerats i Dagens Nyheter den 26/11 2024

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkbruk intervjuade den 21 januari 2020 en student i Mexiko, som höll på att lära sig svenska:

”Vad har varit det svåraste med att lära sig svenska?

Jag tycker att det svåraste med att lära sig svenska är partikelverb och uttal. Partikelverben kan vara otroligt svåra att komma underfund med eftersom verbens betydelse ändras och dessutom måste man betona partikeln. Det ser ut som ett vanligt verb med många betydelser för en mexikan, men det är ju mer komplicerat än så.

Svenskan har fler vokaler än spanskan och det är inte heller samma skillnad mellan långa och korta vokalljud på spanska. Det är jätteviktigt på svenska men inget man tänker på när man talar spanska.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)