Språkförsvaret

"Grattis!"

Av Nätverket Språkförsvaret - 2024-12-11 14:30

Hej Coop!


Ni har just förlorat ännu en kund/medlem, nämligen mig. Det tar emot då jag tilltalas av den kooperativa idén. Att ni sedan många år har varit dyra och ärligt talat inte har haft det bästa sortimentet, har jag kunnat leva med, just därför att jag som sagt gillar tanken med kooperation. När ni började att fjanta er med "Coop" började jag ana oråd och drog öronen åt mig.


När ni nu dock så ogenerat och fullkomligt skamlöst "har pissat på det svenska språket och på mig som svenskspråkig", är dock måttet rågat!


För helvete: Svenska är nationalspråk i både Sverige och Finland och alla finsktalande i Finland läser svenska = behärskar språket grundläggande... minst.


Norska och danska är i sin tur, och i synnerhet i skrift, mycket mycket lika svenska. Engelska är å sin sida inte ett officiellt språk i något av de nordiska länderna. Inte ens ett minoritetsspråk. Lik förbannat så ska ni "leka internationella"! Engelskspråkigt är för övrigt inte liktydigt  med internationellt/internationalism. Internationalism = mångfald. "Bara engelska" = enfald.


Jag kommer inom kort att säga upp mitt medlemskap. Det skulle glädja mig mycket om ni, trots allt, kommer på bättre tankar och kommer till insikt om vikten av att visa era kunder respekten att tilltala dem på deras modersmål. Om inte så hoppas jag att ni går i konkurs - Jag "hoppar" gravölen!


Duger inte mitt/landets officiella huvudspråk, så duger inte era varor.


En före detta medlem.


Per-Owe Albinsson


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Mikael Parkvall skrev igår i Svenska Dagbladet bland annat:


”Det påstås ibland att svenska är ett litet språk. Påståendet är falskt – faktum är att 98 procent av världens språk har färre talare än svenska.


Ibland behöver man bli påmind. Rentav påmind om att påminna om sådant man redan påmint om.


I dag protesterar en läsare mot att Sara Lövestam i sin dagliga Språklucka ondgjort sig över att vissa moderna telefoner och datorer inte behärskar svenska eller ens kan hantera bokstäver med prickar på. Budskapet var såklart riktat till henne och inte till mig, men mejladressen är gemensam för de tre spaltisterna. Invändningen är hur som helst kort och kärnfull: ’Jo, man får faktiskt ha respekt för att svenska språket är ett litet skitspråk.’ Vi som har begått misstaget att växa upp med en så larvig bygdedialekt får minsann tåla att världens it-utvecklare har annat för sig än att ta notis om vår ringa existens."


Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten til nätverket Språkförsvaret)

För en vecka sedan (3/12) skrev jag ett inlägg om att Coop har börjat byta språk på sina förpackningar. Jag skrev till Coops kundtjänst om saken, och fick svar från dem idag. Jag lägger in både det jag skrivit och deras svar här nedanför. Hälsnings- och avslutningsfraser är uteslutna.


Jag har genom en tidningstext rubricerad "Rör inte min spenat" uppmärksammats på att Coop säljer djupfrysta grönsaker under engelska namn. Dessutom senapssill med burkar som det står Mustard på. Varför? är min enkla fråga. Jag kollade själv i en Coop-butik idag, och de djupfrysta grönsakerna under Coops eget märke hette mycket riktigt Spinach, Cauli Flower, Green kale osv. Däremot hade de frysta varorna i ert märke Xtra svenska beteckningar efter vad jag kunde se. Man undrar om Coop kommer att märka alla varor i sitt eget märke på engelska, och har börjat med grönsakerna. På övriga varor stod beteckningen både på svenska och övriga nordiska språk, varför inte också på grönsakerna? Den hackade vitlöken och ingefäran hette f ö endast "Garlic" och "Ginger"! Varför duger inte svenska?

Skribenten i tidningen, Boris Benulic, skriver att Coop "verkar vara en koncern som försöker hantera sina ständigt krympande marknadsandelar genom att ge sina produkter engelska namn. Jag förstår inte hur det är tänkt att få försäljningen att öka". Själv blev han så arg att han gick till en annan butikskedja. Och jag håller helt med honom! Ge mig ett enda vettigt skäl att kalla era varor vid engelska namn om ni kan!

 

Coops svar: Anledningen till att vi har engelska namn på våra varor är främst för att Coops egna varumärken säljs mer och mer i de nordiska länderna, därav har vi ändrat så många namn nu står på engelska. 

 

Mitt svar: 

Tack för svar. Men vad menar ni på Coop: "De egna varumärkena säljs mer och mer i den nordiska länderna, därav har vi ändrat så många namn nu står på engelska". Är de nordiska länderna engelskspråkiga?! Som jag skrev i mitt meddelande står beteckningen både på svenska och övriga nordiska språk på de varor där inte språkbyte har skett. Så vad är problemet? Varför skulle t ex "kauli flower" och "ginger chopped and ready to use" vara mer gångbart än motsvarande ord på de nordiska språken i de nordiska länderna? Vad gäller det senare exemplet, tillsammans med "garlic chopped and ready to use", står det över huvud taget ingen produktinformation på något annat språk än engelska. På övriga förpackningar står produktnamnet med stor stil på engelska och med mycket mindre stil på de nordiska språken. Det är så onödigt - varför lägga till engelska med stor stil - varför bara inte behålla beteckningarna på de nordiska språk när ni ändå sätter ut dem på förpackningarna? Varför ska kunderna behöva undra vad ordet på förpackningen betyder på svenska och ta upp den och läsa den mindre stilen - kanske t o m med förstoringsglas - för att få reda på vilken vara det rör sig om. För ni ska inte tro att alla konsumenter i de nordiska länderna vet vad alla sorters varor heter på engelska.

Jag frågade om Coop hade någon vettig orsak till språkbytet, och svaret visar att det inte finns någon sådan.

 

Susanne L-A


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång


Anita & Bosse Andersson – Mitt hem bortom bergen

 

Söndagens svenskspråkiga dikt

 

Döden tänkte jag mig så

 

Det gick en gammal odalman

och sjöng på åkerjorden.

Han bar en frökorg i sin hand

och strödde mellan orden

för livets början och livets slut

sin nya fröskörd ut.

Han gick från soluppgång till soluppgång.

Det var den sista dagens morgon.

Jag stod som harens unge, när han kom.

Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!

Då tog han mig och satte mig i korgen

och när jag somnat, började han gå.

Döden tänkte jag mig så.

 

Bo Setterlind

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)