Språkförsvaret

Söndagens svenskspråkiga sång

Sofia Karlsson - Lucia

Söndagens svenskspråkiga dikt

Lucia

I natten darra
de kalla väder.
Steg hör jag knarra
på vindens bräder:
i hvita kläder
stod herrgårdsflickan,
med vaxljuskrona kring håret fäst,
nyss vid mitt läger och räckte brickan
lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman
i mörka tider!
Med tjärvedsflamman
Lucia skrider
i däld och lider.
I dörren gläntar
med morgonglöggen min muntre värd
och bringar bud, att ung dottern väntar
sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter
re'n snön är fallen,
och foten slinter
på frusna vallen,
och hvit står tallen
som silverstaken
för månens prunkande högtidsljus,
och stjärnbloss brinna högt över taken
på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes
med fäll och täcken,
och selad ledes
från klöverhäcken
den raske skäcken.
Med fröjd vi glida
igenom sovande skogars skjul.
Ur huvan tindrar det vid min sida
som morgongryning till härlig jul.

Erik Axel Karlfeldt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ett seminarium om svenskans ställning inom den högre utbildningen i Sverige äger rum i Stockholm den 19 mars 2025. Detaljerad information publiceras allteftersom.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Åsa Linderborg skriver i Aftonbladet:

God jul är en fin sak att få säga, säger Mats Bäcklund på SSAB i Luleå till SVT. I bakgrunden hör man ljudet från stålverket. Det är där Mats Bäcklund jobbar.

SSAB har uppmanat sina anställda att önska varandra god helg i stället för god jul. Företaget har 14 500 anställda i 50 länder, alla måste känna sig ”inkluderade”.

Självklart gapar nu Jimmie Åkesson om ”ett svek” och att den svenska kulturen är i livsfara.

Det börjar bli en svensk jultradition att nåt ska doppas i kulturkampsgrytan. Är det inte en svart pojke i Åhléns Lucialinne för 129 kronor, så är det Gläns över sjö och strand ”som inga barn längre får sjunga” eller nåt läskeblaskföretag som ersätter julmusten med helgmust.

Ofta bygger de upprörda känslorna på fejkade anekdoter, men det här med SSAB är faktiskt sant. Ett statligt svenskt företag talar om för sina anställda hur de ska prata med sina jobbarkompisar.

Det är visserligen inga skyltar och ”god jul” är inte ”förbjudet”, understryker SSAB. Men ändå – tänk på vad du säger....

Kan inte ett ”god jul” få många att känna sig exkluderade? undrar SVT. Det tror inte jag på, svarar Mats Bäcklund:
– Jag tror de känner sig behövda i det uttrycket också.
Så ska det låta. Det svenska folkvettet behöver ingen hjälp med etiketten.

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 Ja, man kan ju inte säga annat än att det är såväl galet som ogenomtänkt med engelska på förpackningar. Det visar sig ju också i att de inte har något svar att ge på frågan om varför de nu har valt att föra in engelska, att de inte har tänkt på och förstått att vi skandinaver i regel kan läsa varandras språk. Och att det dessutom är ett mål att vi ska behålla denna mellanförståelighet och nyttja denna i vad som är nordiska sammanhang. Och det här ÄR ett nordiskt sammanhang för vår ömsesidiga språkförståelse. I några få fall kan förstås ord och uttryck skilja sig åt mellan svenskan och grannspråken, så att danskan och norskan har särdanska, särnorska eller dansk-norska ord som åtminstone inte är standardord inom svenskan, dock i de flesta fall igenkännliga och begripliga för en svenskspråkig. Men språk ingår dessutom alltid i sammanhang och vad är det exempelvis som man förpackar i halvstora kartongpaket och som står i butikshyllorna tillsammans med andra flingor och spannmålsprodukter om inte just flingor. Och om det då finns en bild på förpackningen av vad den innehåller, flingor, så borde det underlätta ytterligare enligt mig.

 
       
Men det är väl bra om det även kan finnas översättningar ifall varor saluförs i hela Norden. (Inte minst är det angeläget med artiklar som även säljs på finskspråkigt område eller på Island). Förpackningar kan ha text på flera nordiska språk och Coop och Ica har också haft det (se medsänt foto). Varför de inte fullföljer med att fortsatt ha det simultanspråkigt på sina produkter är för mig en gåta. Nu har de alltså gått från ett berömvärt beteende till att uppföra sig ogenomtänkt och destruktivt. På den bild som jag har skickat med så kan man se att jag har fotograferat av ett autentiskt flingpaket från Coop. Just genom att jag fann det föredömligt med det simultana så brukar jag ha förevisat denna kartong för mina studenter i kurser om nordiskt språk. Här råder det inte heller några tvivel om innehållet med det engelska lånordet cornflakes som är gemensamt i Skandinavien samt med bilder av såväl majskolvar som en skål med rostade majsflingor, så här har man istället valt att upprätta förklarande tillägg på i tur och ordning svenska, danska och bokmål om att paketet innehåller gyllene, spröda och rostade majsflingor för hela familjen vilket ger konsumenten en god morgon. Det kan ju förstås vara lite svårare med annat matnyttigt i andra typer av förpackningar som inte känns lika uppenbara till innehållet, detta med tanke på att det finns ätbara saker som heter något helt annat på grannspråken, men då är det alltså ett tillämpligt sätt att föra in simultan text samt någon typ av illustrerande bild.
      
Daniel Jacobson
Sundsvall

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
           

Flera friskolor, särskilt de stora friskolekoncernerna, motsätter sig införandet av offentlighetsprincipen i deras verksamhet. Men friskolorna är dels skattefinansierade och dels myndighetsutövande i form av betygssättning.  Så här skriver Linnea Lindquist om Internationella Engelska Skolans utlåtande:

”Det förvånar nog ingen att IES avstyrker förslagen om offentlighetsprincipen för friskolor. De avstyrker även lättnadsregler men tillstyrker insynsprincip om de utformas utifrån vad IES själva vill. De menar att man inte kan ha olika regler för stora - respektive små friskolehuvudmän.

De menar på fullaste allvar att de skulle få en kostnadsökning på 32 miljoner/år. Det skulle innebära att de skulle kunna anställa 54 personer som skulle lämna ut flera hundratusen handlingar per år. Alla förstår ju att den faktiska kostnaden är i paritet med kaffepengar.”

Läs vidare här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)