Videnskab.dk skrev den 3 januari inledningsvis i en artikel:
”Forskere har analyseret sprogbrugen i mere end 160.000 engelsksprogede film og fundet ud af, at sproget over de seneste 50 år er blevet mere ‘morderisk’.
Resultaterne er udgivet i tidsskriftet JAMA Pediatrics.
For at vurdere, om sproget er blevet mere morderisk, talte forskerne, hvor mange gange skuespillere brugte variationer af ‘dræber’ i de mange tusinde film.
Antallet af morderiske ord varierede meget fra år til år, men over de fem årtier fandt de en generelt stigende tendens.
I alt blev der anvendt morderisk sprogbrug i 7 procent af de undersøgte film.
Det gælder både for krimifilm, hvor man kan forvente det, men også film, hvor kriminalitet ikke er omdrejningspunktet. Desuden fandt forskerne både en stigning af morderiske ord blandt mandlige og kvindelige skuespillere. ”
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Lars-Gunnar Andersson skrev i Göteborgs-Posten den 4 januari bland annat:
”Detta är en årlig begivenhet som landets medier ägnar rätt stor uppmärksamhet. Tidningarnas rubriksättare använder fraser som ’Kan du årets nya ord?’ och ’Här är nya ord att lära sig’. Tv-nyheterna skickar ut en reporter på stan som frågar folk om de vet vad exempelvis coolcation (semester på kallare ställe) betyder. De flesta ser förbryllade ut och svarar nej.
Så har rapporteringen sett ut. Det olyckliga med listan och rapporteringen är att de ger en väldigt skev bild av hur språket och ordförrådet utvecklas.
Alla lär sig nya ord varje år, men vi lär oss dem inte från några ordlistor. Vi snappar upp dem genom läsning och samtal. Sammanhanget, eller kontexten med ett elegantare ord, brukar klargöra betydelsen.”
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Jill Johnson - Kärleken är
Söndagens svenskspråkiga dikt
Kärlek
Att vara blickstilla,
djupt
ett källvatten
blickstilla orört -
men lätt såsom droppen
kommer vid det
alla skyar flammar i dess djup -
händelselösheten själv
spiller regn av rosor.
Rabbe Enckell
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Förstår ni hur förvånad jag blev på bokhandeln att få gåvan insvept i ett papper med engelsk text på presentpappret? Det var några dagar innan jul. Pappret skulle inte vara ”juligt” utan neutralt, duga för hela året. Först efter jul lämnades presenten över. Och först då tittade jag noga på texten. Presentpapper på engelska på en bokhandel i Sverige som i första hand säljer böcker på svenska och är därmed en kulturinstitution för landets första språk!
Det känns lika avigt som mattan som nu ligger på bibliotekets barnboksavdelning med invävd engelsk text. Ska sådant visa öppenhet mot världen? Rättvisehandeln i Laholm blev döpt på nytt till Fair Trade butiken. Det inarbetade gamla namnet Hela Världen fick inte ens dyka upp som underrubrik. Måste vi tänka om och anpassa oss till den moderna världen? Vilken värld?
Andra länder hanterar sitt huvudspråk på annat sätt: en god vän, svensk keramiker, ville sälja sina alster på en gatumarknad i södra Frankrike för några få år sedan. Han sökte tillstånd hos kommunen på engelska då hans franska var stapplande. Han blev avvisad. En knalle får bara tillstånd om han kan tala franska var svaret.
Språken påverkas och förändras. Men låt oss inte förlora svenskan, vårt eget språk.
Susanne Gerstenberg
Inändaren publicerades igår i Hallandsposten - här med skribentens tillstånd.
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Erik Helmerson skriver i Dagens Nyheter i dag bland annat:
”Minns ni lokatorn och luvungen? För exakt tjugo år sedan var de så i ropet att de hamnade på listan över årets nyord. I dag är lokatorn bättre känd som elektronisk fotboja, och luvungen – ung person i suspekt jacka med luva – så vanlig att hen inte ens har ett namn. Mansskatten från samma år väntar fortfarande på att införas.”
Nej, jag minns inget av dessa ord och har heller aldrig använt dem. Jag har ändå följt nyordslistan sedan 2004.
Observatör
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)