Språkförsvaret

Lousie Matsakis skriver I The Atlantic den 26 mars 2024 att människor tack vare AI kanske inte längre känner behov av att lära sig ett andra språk.

"Jag hade skapat videon med hjälp av programvara från ett Los Angeles-baserat startup-företag inom artificiell intelligens som heter HeyGen. Det gör det möjligt för användare att skapa deepfake-videor av riktiga människor som ”säger” nästan vad som helst baserat på en enda bild av deras ansikte och ett manus, som paras ihop med en syntetisk röst och kan översättas till mer än 40 språk. Genom att bara ladda upp en selfie tagen på min iPhone kunde jag skymta en nivå av färdighet i mandarin som kanske kommer att undgå mig under resten av mitt liv.

HeyGens grafik är bristfällig - det sätt på vilket den animerar selfies påminde mig nästan om animatroniken i Disneys åkattraktion It's a Small World - men dess språkteknologi är tillräckligt bra för att få mig att ifrågasätta om det är bortkastad möda att lära sig mandarin. Neurala nätverk, de maskininlärningssystem som driver generativa AI-program som ChatGPT, har snabbt förbättrat kvaliteten på automatisk översättning under de senaste åren, vilket gör även äldre verktyg som Google Translate mycket mer exakta.

Samtidigt minskar antalet studenter som studerar främmande språk i USA och andra länder. Den totala inskrivningen i språkkurser utöver engelska vid amerikanska college minskade med 29,3 procent från 2009 till 2021, enligt de senaste uppgifterna från Modern Language Association, mer känt som MLA. I Australien studerade endast 8,6 procent av gymnasieeleverna ett främmande språk 2021 - en historiskt låg siffra. I Sydkorea och Nya Zeeland stänger universiteten sina avdelningar för franska, tyska och italienska. En nyligen genomförd studie från utbildningsföretaget EF Education First visade att kunskaperna i engelska minskar bland unga på vissa platser.”

Läs vidare här!

Det är naturligtvis  mycket kortsiktigt att upphöra att lära sig främmande språk på grund av  AI:s och  maskinöversättningens språngartade utveckling. Vare sig man översätter från eller till ett främmande språk behöver man kunskaper i detta språk, om man själv vill språkgranska resultatet. Maskinöversättningar kommer lika lite som mänskliga översättningar någonsin att bli perfekta.  I ovanstående text, som är maskinöversatt, har till exempel två korrigeringar gjorts.

Observatör

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Svar till Coop)

Hej!

Ja, missnöjet består, tråkigt nog. Jag har förstått att ni ibland samproducerar med andra nordiska länder och det framgick av mitt mejl att jag väntade mig att ni skulle skylla på detta för att förklara de engelska produktnamnen. Men produktnamnen har väl faktiskt i många fall angetts på flera nordiska språk, när det funnits verkligt intresse för att "öka inklusiviteten hos alla våra kunder"?  

Och det som fick mig att denna gång reagera, var alltså att råka se engelska på en produkt som jag aldrig köpt (och aldrig kommer att köpa), där det inte fanns antydan om marknadsföring eller produktion för annat än den svenska marknaden, med enbart svenska i baksidestexten. Anser ni fortfarande att engelskan "ökar inklusiviteten"? På vilket sätt? 

Planerar ni också att ge all så småningom ge all kundinformation på engelska, samma i alla nordiska länder? Stor kostnadsbesparing! Och koncernspråket, är det kanske numera engelska? För framtiden kan jag bidra med ett annonsförslag, som ni får använda utan kostnad: "Buy International - No Swedish Needed at Coop!"

Jag hoppas att också detta når "de berörda parterna" och att någon av dem rentav kan försöka förstå mitt missnöje!

Best wishes,
Harald Henrysson
________________________________________

Från: MarknadKundkontakt <marknadkundkontakt@coop.se>

Skickat: den 18 februari 2025 10:51

Till: Harald Henrysson
Ämne: Övriga ärenden COOP:0615000000130

Jag har varit medlem och trogen kund hos Coop i Säter (där min morfar en gång var föreståndare) sedan 1994, då jag flyttade hit, och någon gång framfört min kritik av den ständigt ökande användningen av engelska hos er. Det är ju inte något nytt, men jag trodde att det ändå bara gällde varor som såldes i alla de nordiska länderna, så att vi oavsett språk kunde tycka lika illa om det. En sorts logik, om än perverterad. Det som nu fått mig att skriva är att jag funnit en serie sylter som tydligen bara är avsedd för den svenska marknaden, eftersom det endast finns svensk text på baksidan, men som säljs som Strawberry jam, raspberrry jam och lingon jam. Däremot finns i samma serie Drottning sylt, så tydligen har ni tvingat er att avstå från Queen jam med tanke på att det skulle innebära ännu större tankemöda för kunden! Så synd för den avdelning som sysslar med detta att det finns saker som inte kan uttryckas på engelska! Men det kommer kanske en upplysningskampanj där ni ursäktar svenskan? 

Jag antar det måste finnas centrala riktlinjer om att allting så småningom ska säljas på engelska, och att sommaren då kommer att hälsas med Fresh Strawberries. Men då har jag lämnat för länge sedan för att se om läget inte är åtminstone litet bättre i ICA-butiken litet längre bort - att man möjligen har ett urval som bättre tar hänsyn även till kundernas språkliga önskemål!

Jag funderade på vart detta skulle sändas, och såg då att ett alternativ är att anmäla sig till "Coop Innovation Labs". Helt uppenbart är det inte där jag ville hamna, men om ni tar någon hänsyn till mina synpunkter, vill jag få svar från en av dem som driver avsvenskningskampanjen!

 Harald Henryson
--------------------------------------------------------------------------------
 
Hej Harald,
 
Vad tråkigt att höra om missnöjet!
 
Vi har ett samarbete med Coop i flera nordiska länder där vi tillsammans producerar en del av våra varor, detta för att kunna förenkla produktionen och öka samarbetet oss emellan. Dessa varor har då ett engelskt namn för att kunna säljas i vilket som helst av länderna, samt för att öka inklusiviteten för alla våra kunder.
Jag ser självklart till att ta vidare din feedback till de berörda parterna!
Önskar en fin fortsatt måndag 😊
 
Med vänliga hälsningar,

Clara – Coop Kundservice

(Denna mätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

...när företag likt detta kan annonsera i svensk press?

Per-Owe Albinsson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Omkring tre miljarder människor har ett indoeuropeiskt språk som modersmål. Denna stora språkfamilj har sitt ursprung för cirka 6500 år sedan i området mellan Kaukasus och nuvarande Ukraina. Forskarna har gjort ett antal antaganden om vilka dessa bronsåldersmänniskor var, var de kom ifrån och hur deras språk spreds västerut till Europa och österut till Indien. Sedan några år tillbaka kompletteras resultaten av språkforskningen med arkeologiska fynd och genetiska analyser av människor som lever idag och av dem som dog för flera tusen år sedan. Yamnaya-kulturen, som dateras till mellan 3600 och 2500 f.Kr, spelade en stor roll för utvecklingen och spridningen av proto-indoeuropeiskan.

En ny studie, som ursprungligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature, baseras på DNA-prover från 435 personer som begravdes mellan 6400 och 2000 f.Kr i området Pontiska-Kaspiska stäppen (nuvarande Ukraina och Ryssland). Enligt studien kom förfäderna från stäpperna mellan Kaukasus och nedre Volga. Därifrån rörde de sig inte bara västerut, utan även söderut till södra Kaukasus (Armenien) och ända till Anatolien. ”Där bidrog de sedan med cirka tio procent till blandningen av folk i hettiterriket och i bronsålderns Anatolien”, enligt tidningen Scinexx. Forskarna hävdar att de har besvarat den 200 år gamla sökningen efter indoeuropéernas ursprung och kan förklara varför hettitiskan, det äldsta kända indoeuropeiska språket, skiljer sig relativt starkt från de andra språken i denna språkfamilj. (Källa: scinexx.de)

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lars-Gunnar Andersson skriver i Göteborgs-Posten den 15 februari avslutningsvis: 

”En annan fråga kan formuleras så här: ’Har svenskan någon framtid? Kommer engelskan att ta över?’

Detta är rimligtvis dagens allra största språkfråga, men här kan vi känna oss rätt trygga. Visst blir det fler engelska ord i både tal och skrift, hos både yngre och äldre. Men granskar vi hur folk verkligen talar och skriver, så är meningarna uppbyggda enligt svensk grammatik och med svenska ord.

Visserligen är det lätt att lägga märke till lånorden, men våra barnbarns och barnbarnsbarns modersmål kommer att vara svenska.

Det känns betryggande, men vi kan ju ändå begränsa användningen av engelska lån i vårt eget språkbruk. Svenskan är vårt modersmål och kommer så att förbli. Att ö-ljudet förändras är ett modersmålsfenomen.”

Läs hela artikeln här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)