I Schweiz oroar man sig för framtiden för de nationella språken, särskilt franskan. Carlo Sommaruga, ledamot av statsrådet från Genève, har krävt att ett av de nationella språken ska användas i stället för engelska vid officiella internationella evenemang. Förslaget antogs med knapp majoritet i den lilla kammaren i den schweiziska federala församlingen. Enligt Sommaruga är franska särskilt lämpat för att representera Schweiz internationellt eftersom det är ett av FN:s fem officiella språk. ”Det är helt omotiverat att avstå från franskan och därmed ett av våra tre officiella språk”, säger politikern från det schweiziska socialdemokratiska partiet. Den schweiziska regeringen, förbundsrådet, avvisar förslaget och menar att simultantolkar finns tillgängliga internationellt för formella möten. Dessutom är engelska det viktigaste språket i ett internationellt sammanhang. Under omröstningen i Ständerrådet röstade framför allt representanter från det tysktalande Schweiz emot Carlo Sommarugas förslag. (Källa: 20min.ch)
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Söndagens svenskspråkiga sång
Lisa Nilsson - Och jag älskar dig
Söndagens svenskspråkiga dikt
Kärleksvisa
Min vän är min och jag är hans
min vän är solen själv och haven
En dag är mörkret någon annanstans
och sorgen sänkt i graven
Jag gråter inte mer. Min vän
är nära mig, min hud, min tunga
Jag kysser dig, din panna, mun … å känn
att himlarna är unga!
Du famnar mig. Och våg och vind
och ljus är orden i mitt öra
Du man! min sällhets oro bind
Din lust jag vill tillhöra
Min vän är min och jag är hans
min vän är vågen själv och floden
En dag du lärde mig att himlen fanns
i kärleken på jorden
Elisabet Hermodsson
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Var på jakt efter en ny cykelslang och ringde därför runt till tre sportaffärer i närområdet för prisuppgifter. Då jag ringde den sista affären svarar en man, helt obrytt, ”Hello, how can I help you?”
Jag svarar med ett enda ord: ”Svenska"! Mannen låter nu lite mer osäker på rösten men uthärdar: ”English, is it ok?” Jag svarar återigen: ”Svenska"! Irriterat mutter i andra luren, varpå en svensktalande personal tar över luren och jag får mitt ärende gjort.
Fundering: Vem är denne engelsktalande man att ta sig friheten att tvinga svenska kunder att tala ett främmande språk i sitt eget land och var har arbetsgivaren sitt huvud? Under armen tycks det mig!
Språkförsvarare
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
Laura Spinney skriver i The Guardian den 27 mars inledningsvis:
"När finansministern söker efter sätt att stimulera tillväxten vill jag påminna henne om att hon sitter på en enorm guldgruva - på den internationella dagen för flerspråkighet. År 2014 uppskattade den parlamentariska allpartigruppen för moderna språk att Storbritanniens outnyttjade språkliga potential var värd 48 miljarder pund. Det är 8 miljarder pund mer än vad Reeves lade till på skattekontot förra året, och om något har den vuxit, eftersom Brexit har omorienterat 'det globala Storbritannien' mot kunder utanför Europa. Fråga vem som helst som har engelska som modersmål och som handlar internationellt: om du ska köpa något duger engelska, men om du ska sälja är det bättre att tala kundens språk.
Språkundervisningen i Storbritannien har stadigt försämrats i 30 år, och en viktig orsak är bristen på kvalificerade språklärare. Det är en verklighet. En annan är att landet under samma period har blivit mer språkligt diversifierat. Det finns en växande grupp av flytande tvåspråkiga, ibland flerspråkiga, som ignoreras - deras andra språk stigmatiseras i vissa fall. Ofta är dessa språk inhemska i regioner som våra företag efter brexit gärna skulle vilja sälja till.
Inte nog med att regeringen inte utnyttjar denna pool av talare, den låtsas att poolen inte existerar. I folkräkningen för England och Wales 2021 ställdes en fråga om språk: 'Vilket är ditt huvudspråk?' (och för dem som inte svarade 'engelska' på den frågan: 'Hur väl kan du tala engelska?'). För en person som talar mer än ett språk, sa neurovetenskapsmannen Thomas Bak vid University of Edinburgh till mig, är det som att fråga en förälder till flera barn: ”Vilket är ditt viktigaste barn?” Människor hindrades från att förklara att de talade ett språk hemma och ett annat på jobbet. (Frågan var något annorlunda i Skottland, men knappast mer informativ).
Läs vidare här!
(Denna nätdagbok ärknuten till nätverket Språkförsvaret)
Forskarseminariet i Lingvistik, Yair Sapir (Högskolan Kristianstad): ”Elfdalska (älvdalska) - ursprung, släktskap och sociolingvistisk status
9 april 2025 10:15 till 12:00 Seminarium (se Zoom-länk här!)
Sammanfattning
I mitt föredrag kommer jag att presentera Sapir & Lundgrens (2024) hypoteser om älvdalska - den första handlar om uppkomsten av fornnordiska i Dalarna mellan 500- och 800-talet e.Kr som ett resultat av handelsförbindelser mellan lokala jägare och samlare i Dalarna och bönder i Uppland, ett språk som gradvis utvecklades till äldre dalmål och älvdalska, den andra rör utvecklingen av övre siljanmål/älvdalska genom vågor av influenser från norska regioner, å ena sidan, och Mälardalen i Sverige, å andra sidan, fram till ca. 1400, varefter de övre siljanmålen, särskilt ”klassisk älvdalska”, förblev relativt stabila fram till början av 1900-talet. Slutligen kommer jag att skildra situationen för älvdalskan sedan början av 1900-talet, dvs. ”modern älvdalska”, dess nuvarande situation samt försöken att revitalisera språket och få det officiellt erkänt som ett officiellt språk i Sverige.
Länk:
A Grammar of Elfdalian | UCL Press
(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)