Språkförsvaret

Den österrikiska syskonduon Abor & Tynna tävlar för Tyskland i årets upplaga av den internationella sångtävlingen Eurovision Song Contest (ESC). För första gången på 18 år kommer Tysklands bidrag att sjungas på det nationella språket. Sabine Gurol från Redaktionsnetzwerk Deutschland analyserar om detta kommer att öka Tysklands chanser till framgång eller om det finns en ”engelsk överlägsenhet” i tävlingen.

Roger Cicero tävlade senast för Tyskland 2007 med en tyskspråkig låt och kom då på 19:e plats av 25. Enligt ESC-statistiken har 68 procent av alla vinnare sjungit på ett språk som är officiellt erkänt som ett officiellt språk i det egna landet. Statistiken omfattar dock även perioden mellan 1966 och 1972 samt mellan 1977 och 1998, då det fanns ett språkligt krav på att sångerna skulle sjungas på ett officiellt språk. Det förekom också sångbidrag där engelska blandades med respektive nationellt språk.

Om man tar hänsyn till dessa omständigheter så är det överlägset mest framgångsrika ESC-språket engelska med 35 vinnande titlar, följt av franska med 15 vinnande titlar. Sedan språkkravet slutligen avskaffades 1999 kan man konstatera en tydlig ”engelsk dominans”. Sedan dess är det bara fyra vinnare som klarat sig utan engelsk text. Den tyska ESC-vinnaren Lena vann dessutom Tysklands sista ESC-titel för 15 år sedan med en engelskspråkig låt. Gurol ser dock inte någon absolut nackdel för Abor & Tynna. Det har trots allt också funnits ett särskilt stort antal engelskspråkiga låtar bland förlorarna under de senaste 26 åren. Det är inte språkvalet som avgör vem som vinner, utan den allmänna scenografin, sången och artisternas framträdande.

Källa: rnd.de 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

"1.1 Status

Statistiken visar en tydlig nedgång i användningen av norskt akademiskt språk under de senaste decennierna, tydligast inom forskning, men även när det gäller undervisning och lärande. Andelen publikationer som är registrerade i det nationella forskningsinformationssystemet Cristin som är på norska har minskat från 16 procent 2010 till 9 procent 2021, det senaste året som vi har siffror för. Det finns stora skillnader mellan ämnesområden: Inom naturvetenskap och teknik finns det nästan inga vetenskapliga publikationer på norska, inom medicin och hälsovetenskap är 5 procent av publikationerna på norska, inom humaniora har andelen norskspråkiga publikationer minskat från 42 till 27 procent under perioden 2011-2019 och inom samhällsvetenskap har andelen minskat från 33 till 24 procent under samma period.(1)

Vid statliga universitet och högskolor har andelen utbildningskurser med norska som planerat undervisningsspråk minskat från 85 procent 2010 till 72 procent 2021, medan andelen engelska har ökat i ungefär motsvarande grad, från 15 till 28 procent. Under samma period har andelen studenter på kurser med norska som planerat undervisningsspråk minskat inom samtliga ämnesområden. När det gäller examensarbeten på masternivå visar statistiken också att andelen som skrivs på engelska ökar. År 2021 var andelen engelskspråkiga avhandlingar cirka 45 procent (2)

Antalet norskspråkiga doktorsavhandlingar har legat ganska stabilt på cirka 100 under de senaste 20 åren, varav cirka 10-15 på nynorska, medan antalet engelskspråkiga avhandlingar har ökat från 1 323 år 2012 till 1 450 år 2022. Det innebär att cirka 93 procent av avhandlingarna var på engelska 2022, en ökning med 2-3 procentenheter sedan 2010, medan cirka 7 procent var på norska. Nästan inga avhandlingar skrivs på andra språk i Norge.(3)

Utvecklingen av användningen av norska och engelska hänger samman med internationaliseringen av den vetenskapliga personalen, som har varit stark de senaste decennierna. Andelen forskare med utländsk bakgrund vid norska universitet, högskolor, vårdföretag och forskningsinstitut har ökat från 18 procent 2007 till 32 procent 2021. Inom naturvetenskap och teknik är andelen 49 procent.(4) Andelen utländska studenter har inte ökat nämnvärt.

Rambøll genomförde hösten 2022 en undersökning om norskt akademiskt språk och terminologi i universitets- och högskolesektorn för Språkrådet och Språksamlingarna vid Universitetet i Bergen.(5) Undersökningen visar att få akademiskt anställda uppger att de uppmuntras att skriva akademiska texter på norska, medan det finns en tydlig uppmuntran att skriva akademiska texter på engelska. I samma undersökning anser nästan hälften av de tillfrågade att norska facktermer saknas i viss eller stor utsträckning inom deras ämne."

Texten är översatt från Frå ord til handling.

(1) Forskingsrådet (2020) Indikatorrapporten 2020.

(2) Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse (HK-dir) (2022) Tilstandsrapport for høyere utdanning 2022.

(3) SSBs statistikk om forskarpersonale (doktorgradsavhandlingar etter språk).

(4) SSBs statistikk om forskarpersonale.

(5) Rambøll (2023) Undersøkelse om norsk fagspråk og terminologi i universitets- og høyskolesektoren. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

...fattas bara annat!

Däremot anser jag att skylten som sitter i anslutning till minnesmärket är felutformad. Direkt efter det svenska namnet och på samma rad efter ett snedstreck står ett engelskt dito i lika stor stil.

Jag anser att den svenska texten ska stå överst, att den svenska texten ska vara i större stil samt utförligare. Allt för att signalera: Här är svenska det första (och största) språket och det språk som du förväntas lära dig om du inte är tillfällig turist - även om du behärskar engelska!

Upp till kamp!

Per-Owe

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Söndagens svenskspråkiga sång

Robert Broberg - Solen

Söndagens svenskspråkiga dikt

Varje morgon

värper svarta rymden

sitt gula ägg

att ätas av oss alla

Tack

Ingrid Sjöstrand 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Korleis heng språk i undervisning og pensum saman med kvalitet i høgare utdanning? Og kva plass har ferdigheiter i norsk fagspråk i det læringsutbyttet studentar skal sitje att med etter utdanninga?

Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse (HK-dir), Termportalen ved Universitetet i Bergen og Språkrådet arrangerer nettseminar 29. april kl. 10.00–11.00 om språk som kvalitet i utdanninga. Nettseminaret er meint som ei hjelp til å følgje opp den nye universitets- og høgskulelova som tredde i kraft 1.8.2024, og  handlingsplanen for norsk fagspråk i akademia som kom i 2023. Seminaret vil bli teiknspråktolka.

Program frå kl. 10.00

Etter ei kort innleiing kjem desse innlegga:

• Studentane sitt læringsutbytte i morsmålet – kva seier Nasjonalt kvalifikasjonsrammeverk for livslang læring (NKR) ved Gerhard Y. Amundsen, seniorrådgjevar i Nokut
• Korleis er det for studentane å måtte lære og forstå på eit anna språk enn morsmålet ved Peter Svensson, universitetslektor og dosent, Lunds universitet, Sverige, og medforfattar av boka På engelska förstår jag ungefär
• Resultat frå studiar og undersøkingar i Sverige om samanhengen mellom språk og utdanningskvalitet ved Hans Malmström, professor ved Chalmers tekniska högskola, Sverige, mellom anna aktuell med intervju i Khrono: Da forskeren undersøkte studenters lesing av pensum, ble han håpefull
• Om samanhengen mellom språk og utdanningskvalitet frå eit studentperspektiv ved Maiken Køien Andersen, fag- og læringsmiljøpolitisk ansvarleg i Norsk studentorganisasjon (NSO)

Frå ca. kl. 10.35: Panelsamtale mellom innleiarane leia av Kjetil Gundersen, seniorrådgjevar i Språkrådet

Her kan du melde deg på.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)